{"id":94905,"date":"2025-12-01T23:06:23","date_gmt":"2025-12-01T23:06:23","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/94905\/"},"modified":"2025-12-01T23:06:23","modified_gmt":"2025-12-01T23:06:23","slug":"helena-granstrom-svenska-skolan-knacker-barnen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/94905\/","title":{"rendered":"HELENA GRANSTR\u00d6M: Svenska skolan kn\u00e4cker barnen"},"content":{"rendered":"<p>Publicerad 1 dec 2025 kl 05.00Uppdaterad kl 10.23<\/p>\n<p>I Sverige finns det i dag 15 000\u201320 000 s\u00e5 kallade hemmasittare.<\/p>\n<p>Helena Granstr\u00f6m skriver om ett system som kn\u00e4cker barn och f\u00f6rnedrar deras f\u00f6r\u00e4ldrar.\u00a0<\/p>\n<p><img   alt=\"\"\/><\/p>\n<p>\u201dEn studie fr\u00e5n 2023 visar att fj\u00e4rdedel av alla elever med NPF-diagnoser inte g\u00e5r till skolan\u201d skriver Helena Granstr\u00f6m.<\/p>\n<p>Foto: Henrik Isaksson \/ IBL<\/p>\n<p>\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<img loading=\"lazy\"   alt=\"\"\/><\/p>\n<p>Helena Granstr\u00f6m \u00e4r f\u00f6rfattare och kritiker p\u00e5 Expressens kultursida.<\/p>\n<p>Foto: OLLE SPORRONG<\/p>\n<p>\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n<p><strong>KULTURDEBATT<\/strong>. Under ett m\u00f6te med anledning av ett av mina barns periodvis h\u00f6ga skolfr\u00e5nvaro, v\u00e4nde sig en av skolans representanter pl\u00f6tsligt till mig. \u201dMen du\u201d, utbrast hon. \u201dDet kanske inte r\u00e4cker med att du tar upp vikten av att vara i skolan med din son flera g\u00e5nger om dagen. Du kanske helt enkelt borde vara otrevlig mot honom de dagar han \u00e4r hemma. Du borde kanske v\u00e4gra prata med honom om n\u00e5got annat \u00e4n att han inte \u00e4r skolan?\u201d<\/p>\n<p>I valet mellan mitt barns skoln\u00e4rvaro, och hans v\u00e4lbefinnande, var det tydligt vilket som skulle prioriteras.\u00a0<\/p>\n<p>Det vore f\u00f6rst\u00e5s enkelt att avskriva detta som ett enskilt, mindre lyckat st\u00e4llningstagande fr\u00e5n den skolanst\u00e4lldas sida. Men tyv\u00e4rr \u00e4r jag l\u00e5ngt ifr\u00e5n ensam om liknande \u2013 och v\u00e4rre \u2013 erfarenheter. Och \u201dskolplikt framf\u00f6r v\u00e4lbefinnande\u201d \u00e4r allt annat \u00e4n ett l\u00f6sryckt ogenomt\u00e4nkt yttrande. Snarare skulle den devisen kunna s\u00e4gas utg\u00f6ra hela skolsystemets grund.<\/p>\n<blockquote><p>Han gillar helt enkelt inte skolan.<\/p><\/blockquote>\n<p>Mitt barn har inga s\u00e4rskilda sv\u00e5righeter \u2013 han gillar helt enkelt inte skolan. Men l\u00e5t oss f\u00f6rest\u00e4lla oss att han hade haft v\u00e4rre problem: Till exempel att han var i behov av anpassningar, som skolan v\u00e4grade g\u00f6ra. Eller att anpassningar hade gjorts, men visat sig verkningsl\u00f6sa. Att han m\u00e5dde allt s\u00e4mre psykiskt av skolsituationen och till och med uttryckte tankar p\u00e5 att ta sitt liv. Inget av detta hade emellertid gjort n\u00e5gon skillnad: F\u00f6r\u00e4ldrarna till ett barn som inte g\u00e5r till skolan kan i samtliga dessa fall \u00e4nd\u00e5 bel\u00e4ggas med vite (en m\u00f6jlighet som regeringen i somras sade sig arbeta f\u00f6r att st\u00e4rka), och i f\u00f6rl\u00e4ngningen ocks\u00e5 hotas med omh\u00e4ndertagande av barnet enligt LVU.\u00a0<\/p>\n<p>I Sverige finns det i dag uppskattningsvis mellan 15 000 och 20 000 s\u00e5 kallade hemmasittare, det vill s\u00e4ga barn som knappt eller inte alls tar del av skolundervisningen. (Bland dem m\u00e5nga med neuropsykiatriska sv\u00e5righeter: En studie fr\u00e5n 2023 visar att fj\u00e4rdedel av alla elever med NPF-diagnoser inte g\u00e5r till skolan.) Lider alla dessa barn och ungdomar av d\u00e5lig sj\u00e4lvdisciplin? F\u00f6r stark modersbindning? Dataspelsberoende? Bristande respekt f\u00f6r vuxenv\u00e4rldens auktoritet?\u00a0<\/p>\n<p>Man f\u00e5r anta att n\u00e5got av detta, eller n\u00e5got \u00e4nnu mer bekymmersamt, \u00e4r misstanken, eftersom m\u00e5nga skolor rutinm\u00e4ssigt riktar orosanm\u00e4lningar mot f\u00f6r\u00e4ldrar till barn med en viss grad av skolfr\u00e5nvaro: Ett verktyg f\u00f6r anm\u00e4lan till socialtj\u00e4nsten som allts\u00e5 uttryckligen syftar till att uppm\u00e4rksamma barn som \u201driskerar att fara illa i hemmet\u201d.\u00a0<\/p>\n<blockquote><p>N\u00e4stan en tiondel slutat arbeta helt, p\u00e5 grund av barnets skolsituation.<\/p><\/blockquote>\n<p>I sammanhanget \u00e4r det sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 ett s\u00e5dant f\u00f6rfarande som n\u00e5got annat \u00e4n ett utpr\u00e4glat maktmedel, som i de flesta fall inte \u00e5stadkommer n\u00e5got annat \u00e4n att tillf\u00f6ra ytterligare press i en, f\u00f6r de allra flesta f\u00f6r\u00e4ldrar, redan pressad situation. (Bland f\u00f6r\u00e4ldrarna till de barn med NPF-diagnoser som \u00e4r hemma, har till exempel n\u00e4rmare 40 procent tvingats g\u00e5 ned i arbetstid, och n\u00e4stan en tiondel slutat arbeta helt, p\u00e5 grund av barnets skolsituation.)<\/p>\n<p>\u00c4ven engelskal\u00e4raren <strong>Ulrica Bj\u00f6rkblom Agah<\/strong> talar med den svenska skolpliktens tord\u00f6nsst\u00e4mma n\u00e4r hon i ett <a href=\"https:\/\/www.vilarare.se\/nyheter\/vi-larare-debatt\/det-ar-foraldrar-som-forstor-sina-barns-framtid-inte-lararna\/\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">inl\u00e4gg i tidningen Vi L\u00e4rare <\/a>(23\/10 2024) skriver under rubriken \u201dF\u00f6r\u00e4ldrar f\u00f6rst\u00f6r sina barns framtid \u2013 inte vi l\u00e4rare\u201d, om sin egen son: \u201dUtredningar har gjorts. Han har k\u00e4mpat. Han har gr\u00e5tit. Inte velat g\u00e5 till skolan. Vi har l\u00e5tit honom vara hemma fr\u00e5n skolan exakt noll dagar. Det kommer aldrig n\u00e5gonsin att vara ett alternativ f\u00f6r mina barn att f\u00e5 stanna hemma f\u00f6r att det \u00e4r jobbigt.\u201d<\/p>\n<p>Annons<\/p>\n<p>\u00c4r det n\u00e5gonstans man borde rikta sina orosanm\u00e4lningar, \u00e4r det v\u00e4l \u00e5t detta h\u00e5ll: Den f\u00f6r\u00e4lder som g\u00f6r ett s\u00e5dant kategoriskt p\u00e5st\u00e5ende kan knappast vara fr\u00e4mmande f\u00f6r fysiskt tv\u00e5ng.\u00a0<\/p>\n<blockquote><p>Vad g\u00f6r du n\u00e4r ditt barn inte vill leva?<\/p><\/blockquote>\n<p>Som en annan debatt\u00f6r (psykolog till yrket) inv\u00e4nder i samma tidning: \u201dVad g\u00f6r du om ditt barn b\u00f6rjar skada sig sj\u00e4lv f\u00f6r att hantera pressen om skolplikt? Vad g\u00f6r du n\u00e4r ditt barn inte vill leva? Vad g\u00f6r du med ett barn som inte f\u00f6rm\u00e5r sig g\u00e5 upp ur s\u00e4ngen? B\u00e4r honom i pyjamasen till skolan och l\u00e4gger honom p\u00e5 golvet i klassrummet?\u201d<\/p>\n<p>Den som likt Bj\u00f6rkblom Agah \u00e4r ben\u00e4gen att tolka ett ifr\u00e5gas\u00e4ttande av den svenska skolplikten som ett uttryck f\u00f6r \u00f6verdriven samtidsindividualism, enligt vilken varje sk\u00f6r sn\u00f6flinga ska kunna kr\u00e4va att stimuleras och utmanas p\u00e5 sitt eget specifika vis, \u00e4gnar sig dessutom \u00e5t ren historierevisionism: F\u00f6rst i och med 2010 \u00e5rs skollag blev det i praktiken om\u00f6jligt f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ldrar till barn med sv\u00e5righeter att g\u00e5 till skolan att med st\u00f6d fr\u00e5n samh\u00e4llet i perioder anpassa undervisningssituationen utifr\u00e5n familjens och barnets behov. Samma lag\u00e4ndring prioriterade bort skolundervisning i sm\u00e5 grupper, till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r att f\u00e5 alla barn att n\u00e4rvara i klassrummet. Fr\u00e5n och med 1 juli 2011 m\u00e5ste barnet allts\u00e5 ovillkorligen sitta i skolb\u00e4nken, oavsett sina egna f\u00f6ruts\u00e4ttningar, och oavsett vilka f\u00f6rh\u00e5llanden som r\u00e5der i det klassrum d\u00e4r denna skolb\u00e4nk st\u00e5r. M\u00e5nga av de barn som i dag sitter hemma skulle f\u00f6rmodligen haft b\u00e4ttre f\u00f6ruts\u00e4ttningar 1847 (fem \u00e5r efter inf\u00f6randet av den svenska skolplikten \u00e5r 1842), d\u00e5 30 procent av barnen undervisades i hemmet.<\/p>\n<blockquote><p>Den ifr\u00e5gas\u00e4tter och f\u00f6rnedrar i m\u00e5nga fall ocks\u00e5 deras f\u00f6r\u00e4ldrar.<\/p><\/blockquote>\n<p>Det \u00e4r uppenbart att den svenska skolplikten, som den i dag \u00e4r utformad, inte bara kn\u00e4cker de barn och ungdomar som av n\u00e5got sk\u00e4l inte klarar av att leverera det som skolan kr\u00e4ver av dem. Den ifr\u00e5gas\u00e4tter och f\u00f6rnedrar i m\u00e5nga fall ocks\u00e5 deras f\u00f6r\u00e4ldrar, som g\u00f6r sitt yttersta f\u00f6r att f\u00f6lja lagen och samtidigt v\u00e4rna om sina barns v\u00e4lbefinnande och h\u00e4lsa \u2013 eller i vissa fall helt enkelt bara h\u00e5lla dem vid liv.\u00a0<\/p>\n<p>Som om skolpliktens bevakare ville ta ifr\u00e5n dessa barn ocks\u00e5 det sista de har kvar: N\u00e4mligen m\u00e4nniskor som \u00e4lskar dem oavsett deras f\u00f6rm\u00e5ga att sitta stilla sex timmar per dag, vistas i stora grupper, till\u00e4gna sig kunskap utan vare sig intresse eller n\u00e5gon djupare relation till den som f\u00f6rmedlar den, och foga sig i godtycklig auktoritet.\u00a0<\/p>\n<p>Helena Granstr\u00f6m \u00e4r f\u00f6rfattare och kritiker p\u00e5 Expressens kultursida.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Publicerad 1 dec 2025 kl 05.00Uppdaterad kl 10.23 I Sverige finns det i dag 15 000\u201320 000 s\u00e5&hellip;\n","protected":false},"author":2,"featured_media":94906,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,16,3755,18,34,31,33,32,30,19,652,20],"class_list":{"0":"post-94905","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-sverige","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-huvudnyheter","14":"tag-latest-news","15":"tag-latestnews","16":"tag-main-news","17":"tag-mainnews","18":"tag-news","19":"tag-nyheter","20":"tag-organization-expressen-kultur","21":"tag-rubriker","22":"tag-se","23":"tag-svenska","24":"tag-sverige","25":"tag-sweden","26":"tag-swedish","27":"tag-top-stories","28":"tag-topic-skola-utbildning","29":"tag-topstories"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115646823407691112","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/94905","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=94905"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/94905\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/94906"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=94905"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=94905"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=94905"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}