\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
![\"Erik](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/Erik_Thed-en.jpg\")
<\/p>\n
\n\t\t\t\t\t\tTal
\n\t\t\t\t\tGod eftermiddag alla! Det \u00e4r kul att se att det finns ett s\u00e5 stort intresse f\u00f6r de h\u00e4r seminarierna om centralbanksfr\u00e5gor och jag vill passa p\u00e5 att tacka SNS f\u00f6r gott samarbete. Det \u00e4r andra \u00e5ret i rad vi g\u00f6r detta och det finns ju ett ordspr\u00e5k som s\u00e4ger att tv\u00e5 g\u00e5nger \u00e4r en vana. F\u00f6r min del f\u00e5r det g\u00e4rna bli en tredje g\u00e5ng. D\u00e5 kan vi v\u00e4l kalla det en tradition.
\n\t\t\t\t<\/p>\n
Datum: 2025-12-01 14:00<\/p>\n
Talare: Riksbankschef Erik Thed\u00e9en<\/p>\n
Plats: Riksbanken<\/p>\n
\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
<\/p>\n
Erik Thed\u00e9en, riksbankschef.<\/p>\n
Som inledning t\u00e4nkte jag g\u00f6ra n\u00e5gra po\u00e4nger som jag tycker \u00e4r viktiga n\u00e4r man diskuterar centralbankers oberoende. Till att b\u00f6rja med f\u00f6rst\u00e5r jag att det kan finnas en skepsis mot att folkvalda i en demokrati ska l\u00e4mna \u00f6ver ansvaret f\u00f6r viktiga ekonomisk-politiska beslut till tj\u00e4nstem\u00e4n. Det \u00e4r en naturlig magk\u00e4nsla. Det \u00e4r i och f\u00f6r sig inte ovanligt att myndigheter f\u00e5r ett stort m\u00e5tt av sj\u00e4lvst\u00e4ndighet n\u00e4r det g\u00e4ller den dagliga verksamheten. Men centralbankers oberoende g\u00e5r i allm\u00e4nhet l\u00e4ngre och det finns goda argument f\u00f6r det.\u00a0<\/p>\n
Fr\u00e5gan om centralbankers oberoende har en l\u00e5ng historia. Man skulle kunna s\u00e4ga att den fanns med redan vid starten 1668 d\u00e5 Riksbanken, v\u00e4rldens \u00e4ldsta centralbank, grundades. Riksbanken har \u00e4nda fr\u00e5n starten varit en institution under riksdagen, vilket \u00e4r ovanligt i Sverige, bland annat just f\u00f6r att st\u00e4nderna i riksdagen ville begr\u00e4nsa kungamaktens m\u00f6jligheter att anv\u00e4nda Riksbankens medel.<\/p>\n
Synen p\u00e5 oberoendet har varierat men de senaste tre decennierna har det setts som s\u00e4rskilt viktigt. Det beror p\u00e5 problemen f\u00f6r den ekonomiska politiken p\u00e5 1970- och 1980-talet. M\u00e5nga l\u00e4nder f\u00f6rs\u00f6kte d\u00e5 f\u00e5 kontroll \u00f6ver en envist h\u00f6g inflation som ocks\u00e5 varierade mycket fr\u00e5n \u00e5r till \u00e5r, vilket skapade stora problem f\u00f6r hush\u00e5ll och f\u00f6retag n\u00e4r de skulle fatta ekonomiska beslut. Dessutom innebar det en \u201darbitrary rearrangement of riches\u201d, f\u00f6r att anv\u00e4nda John Maynard Keynes uttryck \u2013 allts\u00e5 en ober\u00e4knelig omf\u00f6rdelning av f\u00f6rm\u00f6genheter mellan olika grupper, till exempel beroende p\u00e5 om man sparade eller l\u00e5nade.<\/p>\n
Trots f\u00f6rs\u00e4kringar om att inflationen skulle bek\u00e4mpas blev den ekonomiska politiken generellt f\u00f6r expansiv. Den ekonomiska forskningen kunde visa att ett av grundproblemen var en brist p\u00e5 trov\u00e4rdighet \u2013 det kr\u00e4vdes ett s\u00e4tt att fr\u00e5n politiskt h\u00e5ll f\u00f6rplikta sig att f\u00e5 ner inflationen. L\u00f6sningen var att delegera ansvaret till en centralbank och se till att den fokuserade p\u00e5 att uppn\u00e5 prisstabilitet, utan h\u00e4nsyn till och inblandning fr\u00e5n dagspolitiken.<\/p>\n
Nya Zealand var f\u00f6rst med ett inflationsm\u00e5l kombinerat med ett operationellt oberoende f\u00f6r centralbanken 1989. Efter det f\u00f6ljde sedan allt fler l\u00e4nder efter med liknande reformer. Riksbanken var en av de f\u00f6rsta centralbankerna med inflationsm\u00e5l och agerade i praktiken sj\u00e4lvst\u00e4ndigt, \u00e4ven om det dr\u00f6jde till 1999 innan oberoendet blev mer formaliserat. Ungef\u00e4r samtidigt v\u00e4xlade inflationen ner till en l\u00e5g och stabil niv\u00e5 i m\u00e5nga l\u00e4nder. Vi fick en period med betydligt stabilare makroekonomisk utveckling. Det finns flera f\u00f6rklaringar till den positiva utvecklingen men att centralbanker fick ett oberoende var en viktig s\u00e5dan.<\/p>\n
En andra po\u00e4ng som jag vill g\u00f6ra g\u00e4ller sj\u00e4lva begreppet oberoende centralbank. Det kan ge ett intryck av att man pratar om n\u00e5got bin\u00e4rt \u2013 antingen \u00e4r centralbanker oberoende eller s\u00e5 \u00e4r de inte det. Och i debatten dyker det ibland upp argument som utg\u00e5r fr\u00e5n att centralbanker \u00e4r separerade fr\u00e5n \u00f6vriga staten och fria att g\u00f6ra vad de vill. S\u00e5 \u00e4r det naturligtvis inte. Folkvalda politiker har ju delegerat till centralbankerna att utf\u00f6ra uppgifter p\u00e5 ett sj\u00e4lvst\u00e4ndigt s\u00e4tt och best\u00e4mmer hur mandatet som de ger centralbankerna ska se ut. Ingen centralbank \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r helt oberoende \u2013 det finns en huvudman som b\u00e5de definierar uppdraget och gr\u00e4nserna f\u00f6r oberoendet.<\/p>\n
Det \u00e4r ocks\u00e5 v\u00e4rt att notera att oberoendet i praktiken har flera dimensioner. Hur sj\u00e4lvst\u00e4ndigt en centralbank kan utf\u00f6ra sina uppgifter beror p\u00e5 flera faktorer: hur den \u00e4r finansierad, hur personerna i ledningen tills\u00e4tts och kan avs\u00e4ttas, hur fria de \u00e4r att fatta beslut verktygen som de har blivit delegerade, och s\u00e5 vidare.<\/p>\n
Delegeringen inneb\u00e4r att tj\u00e4nstem\u00e4n ges ansvaret att fatta viktiga ekonomisk-politiska beslut. Det \u00e4r, som sagt, hela po\u00e4ngen. Politikerna granskar sedan hur tj\u00e4nstem\u00e4nnen uppfyller sina mandat och st\u00e4ller dem till svars, och via medias rapportering kan allm\u00e4nheten bilda sig en uppfattning. Min tredje po\u00e4ng \u00e4r att granskningen \u00e4r grundl\u00e4ggande f\u00f6r att det ska finnas en demokratisk f\u00f6rankring av oberoendet och ett f\u00f6rtroende f\u00f6r centralbanken. Granskningen beh\u00f6ver d\u00e4rf\u00f6r ha bra f\u00f6ruts\u00e4ttningar och vara prioriterad \u2013 av b\u00e5da sidor. Politikerna m\u00e5ste ha tillr\u00e4ckligt med resurser och st\u00f6d av experter vid behov. Samtidigt m\u00e5ste centralbanken vara gener\u00f6s med information om verksamheten och \u00f6ppen och tydlig med vilka beslut den fattar och varf\u00f6r. Det \u00e4r ett av huvudsk\u00e4len till att transparens har varit ett ledord p\u00e5 Riksbanken under l\u00e5ng tid.<\/p>\n
F\u00f6rtroendet och st\u00f6det f\u00f6r oberoendet kan heller inte tas f\u00f6r givet. Det \u00e4r n\u00e5got centralbanken m\u00e5ste f\u00f6rtj\u00e4na varje dag genom att utf\u00f6ra uppdragen den har f\u00e5tt p\u00e5 ett transparent, \u00f6dmjukt och beslutsamt s\u00e4tt. Att f\u00f6rtroendet ska f\u00f6rtj\u00e4nas betyder inte att centralbanken ska h\u00e5lla sig popul\u00e4r hos politikerna eller allm\u00e4nheten. En centralbank beh\u00f6ver inte alltid vara omtyckt f\u00f6r att medborgarna ska k\u00e4nna f\u00f6rtroende f\u00f6r den. Faktum \u00e4r att f\u00f6rtroendet kan \u00f6ka om centralbanken fattar beslut som \u00e4r impopul\u00e4ra men n\u00f6dv\u00e4ndiga och ansvarsfulla. Den som tar undan godissk\u00e5len blir s\u00e4llan popul\u00e4r, \u00e4ven om alla inser att det kan vara ett klokt beslut.\u00a0<\/p>\n
Min sista po\u00e4ng g\u00e4ller kopplingen mellan oberoendet och centralbankens mandat. K\u00e4rnan i oberoendet \u00e4r penningpolitiken d\u00e4r mandatet utg\u00e5r fr\u00e5n ett m\u00e5l om prisstabilitet. Men centralbanker har vanligtvis fler uppdrag \u00e4n penningpolitik, till exempel att verka f\u00f6r finansiell stabilitet. \u00c4ven inom de uppdragen finns det ofta sk\u00e4l att l\u00e5ta centralbanken fatta sj\u00e4lvst\u00e4ndiga beslut, men de kr\u00e4ver ocks\u00e5 mer samarbete med regeringen och andra myndigheter. Den skillnaden beh\u00f6ver speglas i centralbankens mandat. I Sverige \u00e4r riksbankslagen d\u00e4rf\u00f6r explicit med vilka uppgifter och befogenheter Riksbanken har p\u00e5 olika omr\u00e5den.<\/p>\n
Det finns ocks\u00e5 en risk att oberoendet kan b\u00f6rja ifr\u00e5gas\u00e4ttas om centralbanken fokuserar p\u00e5, eller kanske bara uppfattas fokusera p\u00e5, saker som ligger utanf\u00f6r dess mandat. P\u00e5 engelska brukar fenomenet kallas \u201dmission creep\u201d eller \u201dmandate creep\u201d. I korthet inneb\u00e4r det att centralbanken successivt utvidgar sina uppgifter eller ansvarsomr\u00e5den ut\u00f6ver sitt ursprungliga mandat, och utan formellt st\u00f6d f\u00f6r det i lagstiftningen.<\/p>\n
Det \u00e4r viktigt att som centralbank vara vaksam och ta den h\u00e4r risken p\u00e5 allvar, f\u00f6r det \u00e4r l\u00e4tt att svepas med n\u00e4r nya ekonomisk-politiska fr\u00e5gor hamnar \u00f6verst p\u00e5 agendan. Betyder det att centralbanken ska h\u00e5lla sig helt borta fr\u00e5n fr\u00e5gor om klimat, tullar och finanspolitiska satsningar? Nej, det g\u00f6r det inte. Det beror helt och h\u00e5llet p\u00e5 sammanhanget. Ta klimatf\u00f6r\u00e4ndringar som ett exempel. St\u00f6rre risker f\u00f6r extremv\u00e4der medf\u00f6r bland annat st\u00f6rre risker f\u00f6r \u00e5terkommande utbudsst\u00f6rningar och st\u00f6rre risker i det finansiella systemet. Ur det perspektivet finns det tydliga kopplingar till penningpolitiken och den finansiella stabiliteten som \u00e4r relevanta f\u00f6r Riksbanken att diskutera. Vi ska d\u00e4remot inte l\u00e4gga oss i fr\u00e5gan om Sverige ska satsa p\u00e5 k\u00e4rnkraft eller vindkraft eller om reduktionspliktens storlek.<\/p>\n
Det \u00e4r allts\u00e5 viktigt att det finns en naturlig koppling till centralbankens mandat. Oberoendet f\u00f6ruts\u00e4tter att centralbanken h\u00e5ller sig inom ett v\u00e4l formulerat och avgr\u00e4nsat mandat. Och \u00e4ven om en oberoende centralbank kan framst\u00e5 som udda ur ett demokratiskt perspektiv \u00e4r det en l\u00f6sning som skapar goda f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r prisstabilitet och en gynnsam ekonomisk utveckling p\u00e5 sikt.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Tal God eftermiddag alla! Det \u00e4r kul att se att det finns ett s\u00e5 stort intresse f\u00f6r…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":94778,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[65],"tags":[72,70,71,34,31,33,32,30],"class_list":{"0":"post-95034","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-ekonomi","8":"tag-business","9":"tag-economy","10":"tag-ekonomi","11":"tag-se","12":"tag-svenska","13":"tag-sverige","14":"tag-sweden","15":"tag-swedish"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115648455285281207","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/95034","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=95034"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/95034\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/94778"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=95034"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=95034"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=95034"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}