![\"Akutmottagningen](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/12\/1764679571_275_image.jpg\"\/)
<\/p>\nVuxna med invandrarbakgrund, det vill s\u00e4ga b\u00e5de utrikesf\u00f6dda och deras inrikes f\u00f6dda barn, hade betydligt h\u00f6gre f\u00f6rekomst av sv\u00e5r covid-19, j\u00e4mf\u00f6rt med svenskf\u00f6dda med tv\u00e5 svenskf\u00f6dda f\u00f6r\u00e4ldrar. Det visar en ny studie fr\u00e5n forskare i folkh\u00e4lsovetenskap vid Stockholms universitet. En nyckelstrategi f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra beredskapen inf\u00f6r framtida pandemier \u00e4r att ta itu med sociala oj\u00e4mlikheter, enligt forskarteamet.<\/p>\n
<\/p>\n
Foto: Paulina Vastenberg\/Mostphotos<\/p>\n
\u00c4ven om det \u00e4r v\u00e4l dokumenterat att f\u00f6rsta generationens invandrare drabbades oproportionerligt h\u00e5rt under pandemin, saknas det kunskap om deras barn. I synnerhet \u00e4r kunskaperna bristf\u00e4lliga n\u00e4r det g\u00e4ller personer som \u00e4r f\u00f6dda utomlands men kom till Sverige som barn. I Sverige utg\u00f6r personer med en eller tv\u00e5utrikesf\u00f6dda f\u00f6r\u00e4ldrar omkring 13 procent av befolkningen, vilket inneb\u00e4r att denna grupp \u00e4r viktig f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 l\u00e5ngsiktiga oj\u00e4mlikheter i folkh\u00e4lsa.<\/p>\n
Den nya studien fr\u00e5n Stockholms universitet visar att vuxna som \u00e4r f\u00f6dda utomlands och som kom till Sverige som barn, liksom svenskf\u00f6dda personer med utrikesf\u00f6dda f\u00f6r\u00e4ldrar, drabbades h\u00e5rdare av covid-19-pandemin \u00e4n personer f\u00f6dda i Sverige med tv\u00e5 inrikes f\u00f6dda f\u00f6r\u00e4ldrar.<\/p>\n
Studien \u00e4r en av de f\u00f6rsta i Europa som unders\u00f6ker sjukhusv\u00e5rd, intensivv\u00e5rdsbehandling och d\u00f6dlighet till f\u00f6ljd av covid-19-infektion hos vuxna med olika migrationsbakgrund under Coronapandemin.<\/p>\n
\u2013 Det \u00e4r v\u00e4lk\u00e4nt att invandrare som kom till Sverige som vuxna drabbades h\u00e5rt av pandemin. Men v\u00e5r studie visar att \u00e4ven de som kom till Sverige som barn och personer f\u00f6dda i Sverige med inrikes f\u00f6dda f\u00f6r\u00e4ldrar drabbades i liknande omfattning, s\u00e4ger Agneta Cederstr\u00f6m<\/a>, forskare vid Institutionen f\u00f6r folkh\u00e4lsovetenskap, Stockholms universitet, och studiens f\u00f6rstaf\u00f6rfattare.<\/p>\n \u00a0H\u00f6gre covid-19-sjuklighet och d\u00f6dlighet bland personer med utl\u00e4ndsk bakgrund<\/p>\n Studien visade att risken var s\u00e4rskilt stor\u00a0 \u00a0hos personer med r\u00f6tter i l\u00e4nder i den Globala s\u00f6dern, s\u00e5som Afrika, Latinamerika, Karibien och Oceanien \u2013 oavsett om de var f\u00f6dda utomlands eller i Sverige.<\/p>\n Vid justering f\u00f6r socioekonomiska faktorer \u2013 levnadsvillkor och underliggande h\u00e4lsobesv\u00e4r \u2013 minskade endast delvis riskerna i dessa grupper.<\/p>\n \u2013 Detta \u00e4r n\u00e5gra av de faktorer vi kan beakta med registerdata, men det finns annan relevant information som inte kunde unders\u00f6kas i den aktuella studien. Till exempel kan m\u00e4nniskor med os\u00e4kra anst\u00e4llningsvillkor eller ett yrke som inte till\u00e5ter distansarbete ha sv\u00e5rare att f\u00f6lja rekommendationer kring minskad smittspridning s\u00e4ger Sol P. Ju\u00e1rez<\/a>, universitetslektor vid Institutionen f\u00f6r folkh\u00e4lsovetenskap, Stockholms universitet. Hon \u00e4r projektledare f\u00f6r ett forskningsprojekt som handlar om att f\u00f6rklara covid-19-d\u00f6dlighet bland invandrare i Sverige.<\/p>\n \u00a0Konsekvenser f\u00f6r framtida folkh\u00e4lsoplanering<\/p>\n Bristande spr\u00e5kkunskaper eller k\u00e4nnedom om det svenska sjukv\u00e5rdsystemet \u2013 exempelvis hur man g\u00e5r tillv\u00e4ga f\u00f6r att testa sig vid misst\u00e4nkt smitta lyfts ofta fram som andra f\u00f6rklaringar till att pandemin slog h\u00e5rdare mot utrikesf\u00f6dda. Men dessa faktorer g\u00e4ller i mindre utstr\u00e4ckning f\u00f6r personer som kom till Sverige som barn eller \u00e4r f\u00f6dda och uppvuxna h\u00e4r. \u00c4nd\u00e5 drabbades personer med utl\u00e4ndsk bakgrund n\u00e4stan lika h\u00e5rt som deras utrikesf\u00f6dda f\u00f6r\u00e4ldrar.<\/p>\n \u2013 M\u00e5nga av de faktorer som gjorde vuxna utrikesf\u00f6dda mer s\u00e5rbara, s\u00e5som arbete inom v\u00e5rdrelaterade yrken, os\u00e4kra anst\u00e4llningsf\u00f6rh\u00e5llanden och l\u00e4gre vaccinationsgrad, \u00e5terfinns ocks\u00e5 bland svenskf\u00f6dda med utl\u00e4ndsk bakgrund. N\u00e4r vi f\u00f6rbereder oss f\u00f6r framtida pandemier \u00e4r det avg\u00f6rande att utforma f\u00f6rebyggande \u00e5tg\u00e4rder som n\u00e5r grupper med en f\u00f6rh\u00f6jd risk att drabbas h\u00e5rdare av smittsamma sjukdomar, s\u00e4ger Mikael Rostila<\/a>, professor vid Institutionen f\u00f6r folkh\u00e4lsovetenskap, Stockholms universitet och medf\u00f6rfattare till studien.<\/p>\n Forskarteamet betonar att arbetet med att minska sociala oj\u00e4mlikheter \u00e4r en nyckelstrategi f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra beredskapen inf\u00f6r framtida pandemier.<\/p>\n \u00a0N\u00e4stan 8 miljoner personer ingick i studien<\/p>\n Med hj\u00e4lp av svenska befolkningsregister f\u00f6ljde forskarna n\u00e4stan 8 miljoner vuxna fr\u00e5n december 2019 till juni 2021. Personerna kategoriserades utifr\u00e5n invandrargeneration: F\u00f6rsta generationen: f\u00f6dda utomlands som kom till Sverige som vuxna; 1,5-generationen: f\u00f6dda utomlands och kom till Sverige som barn; Andra generationen: f\u00f6dda i Sverige med tv\u00e5 utrikesf\u00f6dda f\u00f6r\u00e4ldrar; 2,5-generationen: f\u00f6dda i Sverige med en utrikesf\u00f6dd f\u00f6r\u00e4lder.<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/12\/1764679572_141_image.jpg\" "\\"Foto:")
<\/p>\n