{"id":95972,"date":"2025-12-03T10:22:09","date_gmt":"2025-12-03T10:22:09","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/95972\/"},"modified":"2025-12-03T10:22:09","modified_gmt":"2025-12-03T10:22:09","slug":"tre-ar-efter-intensivvard-forsamrad-psykisk-halsa-for-covidpatienter","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/95972\/","title":{"rendered":"Tre \u00e5r efter intensivv\u00e5rd: F\u00f6rs\u00e4mrad psykisk h\u00e4lsa f\u00f6r covidpatienter"},"content":{"rendered":"

\t\t\t\t\t\t\u00c5terh\u00e4mtningen hos sv\u00e5rt sjuka patienter med covid-19 avtog tydligt efter det f\u00f6rsta \u00e5ret efter sjukdomen \u2013 b\u00e5de fysiskt och psykiskt. Det visar en ny
\ntre\u00e5rsuppf\u00f6ljning fr\u00e5n Sk\u00e5nes universitetssjukhus och Lunds universitet. Forskningen omfattar 498 intensivv\u00e5rdade covid-19-patienter i Sk\u00e5ne under
\npandemins f\u00f6rsta \u00e5r, varav 303 \u00f6verlevde den akuta fasen.<\/strong><\/p>\n

\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\tTre \u00e5r efter att de v\u00e5rdades p\u00e5 intensivv\u00e5rden f\u00f6r covid \u00e4r det m\u00e5nga som fortfarande lever med betydande h\u00e4lsoproblem. Fotograf\/K\u00e4lla: Sk\u00e5nes universitetssjukhus<\/p>\n

\u2013 Vi ser att m\u00e5nga fortfarande lever med betydande h\u00e4lsoproblem tre \u00e5r efter intensivv\u00e5rden. En stor andel \u00e5terf\u00e5r inte den funktionsniv\u00e5 de hade f\u00f6re sjukdomen, s\u00e4ger Ingrid Didriksson, \u00f6verl\u00e4kare p\u00e5 Sk\u00e5nes universitetssjukhus och doktor vid Lunds universitet, som nyligen disputerat om de l\u00e5ngsiktiga h\u00e4lsoeffekterna hos kritisk sjuka covidpatienter.<\/p>\n

\"Ingrid

\nIngrid Didriksson<\/p>\n

\u00c5terh\u00e4mtningen planade ut efter ett \u00e5r<\/strong><\/p>\n

Forskningen visar att den fysiska \u00e5terh\u00e4mtningen f\u00f6rb\u00e4ttrades under det f\u00f6rsta \u00e5ret efter intensivv\u00e5rden: andelen patienter med god funktionell \u00e5terh\u00e4mtning \u00f6kade fr\u00e5n 35 till 64 procent. Men d\u00e4refter planade f\u00f6rb\u00e4ttringen ut. Tre \u00e5r efter intensivv\u00e5rden rapporterade 64 procent fortsatt andningsbesv\u00e4r, och 41 procent upplevde uttalad utmattning (fatigue).<\/p>\n

\u2013 En t\u00e4nkbar f\u00f6rklaring \u00e4r att delar av immunf\u00f6rsvaret kan vara aktiverade under l\u00e5ng tid efter den akuta infektionen. Det skulle kunna bidra till l\u00e5ngvariga symtom, men vi vet \u00e4nnu inte s\u00e4kert, s\u00e4ger Ingrid Didriksson.<\/p>\n

Hon betonar att detta \u00e4r teorier som beh\u00f6ver studeras vidare.<\/p>\n

F\u00f6rs\u00e4mrad psykisk h\u00e4lsa efter tre \u00e5r<\/strong><\/p>\n

Den psykiska h\u00e4lsan visade ett annorlunda f\u00f6rlopp. Tre m\u00e5nader efter utskrivning m\u00e5dde m\u00e5nga b\u00e4ttre \u00e4n v\u00e4ntat \u2013 n\u00e5got forskarna tror h\u00e4nger samman med l\u00e4ttnaden \u00f6ver att ha \u00f6verlevt.<\/p>\n

Men mellan ett och tre \u00e5r s\u00e5gs en tydlig f\u00f6rs\u00e4mring, med \u00f6kande andel patienter som uppgav \u00e5ngest och depression.<\/p>\n

\u2013 De som m\u00e5dde s\u00e4mst i v\u00e5rt underlag var personer mellan 50 och 60 \u00e5r. M\u00e5nga i denna \u00e5lder f\u00f6rv\u00e4ntas kunna \u00e5terg\u00e5 till arbete och vardag, men de fysiska begr\u00e4nsningarna g\u00f6r det sv\u00e5rt. Det kan vara en faktor som p\u00e5verkar det psykiska m\u00e5endet, s\u00e4ger Ingrid Didriksson.<\/p>\n

\u00d6verviktiga patienter: oftare intensivv\u00e5rd men god \u00f6verlevnad<\/strong><\/p>\n

I studiematerialet var patienter med \u00f6vervikt eller fetma \u00f6verrepresenterade bland dem som beh\u00f6vde intensivv\u00e5rd, vilket \u00f6verensst\u00e4mmer med nationella och internationella data fr\u00e5n pandemin.<\/p>\n

Trots detta hade de inte en s\u00e4mre \u00f6verlevnad i den akuta fasen j\u00e4mf\u00f6rt med andra grupper.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r viktigt att framh\u00e5lla att \u00e4ven om \u00f6vervikt \u00f6kade risken att beh\u00f6va intensivv\u00e5rd, s\u00e5 s\u00e5g vi inte en \u00f6kad d\u00f6dlighet bland dessa patienter n\u00e4r de v\u00e4l var p\u00e5 iva, s\u00e4ger Ingrid Didriksson.<\/p>\n

Belastning p\u00e5 intensivv\u00e5rden p\u00e5verkade \u00f6verlevnaden<\/strong><\/p>\n

Forskningen visar ocks\u00e5 att d\u00f6dligheten var h\u00f6gst under perioden d\u00e5 pandemin skapade st\u00f6rst belastning p\u00e5 intensivv\u00e5rden \u2013 \u00e4ven n\u00e4r forskarna justerat resultaten f\u00f6r hur sv\u00e5rt sjuka patienterna var. Det understryker behovet av att kunna skala upp intensivv\u00e5rdens kapacitet vid framtida kriser, menar Ingrid Didriksson.<\/p>\n

\u2013 Vi har inte r\u00e5d att vara of\u00f6rberedda. Det kommer nya pandemier eller andra sjukv\u00e5rdskriser, och d\u00e5 m\u00e5ste vi ha en robust struktur f\u00f6r att snabbt kunna \u00f6ka kapaciteten.<\/p>\n

Behov av l\u00e4ngre uppf\u00f6ljning inom v\u00e5rden<\/strong><\/p>\n

Den rutinm\u00e4ssiga uppf\u00f6ljningen inom intensivv\u00e5rden best\u00e5r i dag av ett bes\u00f6k, tre till sex m\u00e5nader efter intensivv\u00e5rden. L\u00e4ngre uppf\u00f6ljningar f\u00f6rekommer, men \u00e4r inte standard.

\n\u00a0

\n\u2013 V\u00e5ra data visar att effekterna av sv\u00e5r covid ofta kvarst\u00e5r i flera \u00e5r. Det talar f\u00f6r behovet av mer l\u00e5ngvariga och multidisciplin\u00e4ra uppf\u00f6ljningsinsatser, s\u00e4ger Ingrid Didriksson.<\/p>\n

Fakta: Om studien<\/strong><\/p>\n