{"id":96284,"date":"2025-12-03T16:27:08","date_gmt":"2025-12-03T16:27:08","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/96284\/"},"modified":"2025-12-03T16:27:08","modified_gmt":"2025-12-03T16:27:08","slug":"tio-tusen-ar-gamla-genom-andrar-bilden-av-manniskans-evolution-uppsala-universitet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/96284\/","title":{"rendered":"Tio tusen \u00e5r gamla genom \u00e4ndrar bilden av m\u00e4nniskans evolution \u2013 Uppsala universitet"},"content":{"rendered":"<p>Verktygen f\u00f6r\u00e4ndrades, trots att inga nya m\u00e4nniskor vandrade in<\/p>\n<p class=\"uu-text\">En stor del av de m\u00e4nskliga kvarlevorna som analyserats har hittats vid The Matjes River Rock Shelter, en skyddande klippformation vid Sydafrikas sydkust. Platsen inneh\u00e5ller fem tydligt definierade arkeologiska lager som representerar olika kulturhistoriska tidsperioder fr\u00e5n cirka 10 000 \u00e5r sedan fram till omkring 1 500 \u00e5r sedan. Arkeologiska analyser visar att verktygen f\u00f6r\u00e4ndras mellan lagren och att varje period har sin egen teknik f\u00f6r tillverkning av redskap.<\/p>\n<p class=\"uu-text\">\u2212 Trots det \u00e4r individerna genetiskt i princip identiska \u00f6ver hela tidsperioden. Det finns inga tecken p\u00e5 inflyttning eller befolkningsutbyte. Detta skiljer sig \u00e5t fr\u00e5n det man kan se i exempelvis Europa, d\u00e4r kulturella skiften ofta sammanfaller med att nya m\u00e4nniskor vandrar in, s\u00e4ger Mattias Jakobsson.<\/p>\n<p>Genetiska f\u00f6r\u00e4ndringar, specifika f\u00f6r Homo sapiens<\/p>\n<p class=\"uu-text\">I studien identifierade forskarna 79 dna-varianter som \u00e4ndrar p\u00e5 geners funktion, som bara finns hos Homo sapiens, det vill s\u00e4ga genetiska varianter som skiljer sig \u00e5t fr\u00e5n de som hittats hos Neandertalare och Denisova-m\u00e4nniskor, schimpanser och gorillor. Dessutom b\u00e4r alla unders\u00f6kta nulevande och f\u00f6rhistoriska Homo sapiens p\u00e5 samma variant.<\/p>\n<p class=\"uu-text\">\u2212 Genomen fr\u00e5n s\u00f6dra Afrikas f\u00f6rhistoriska individer \u00e4r ov\u00e4rderliga i detta sammanhang, d\u00e5 de b\u00e4r p\u00e5 ett stort antal genetiska varianter som f\u00f6rlorats i andra grupper. Man kan se det som att s\u00f6dra Afrikas f\u00f6rhistoriska befolkning inneh\u00e5ller h\u00e4lften av all m\u00e4nsklig genetisk variation, och d\u00e4r alla andra grupper, inklusive m\u00e4nniskor fr\u00e5n v\u00e4stra och \u00f6stra Afrika och m\u00e4nniskor utanf\u00f6r Afrika, inneh\u00e5ller den andra halvan. Dessa genom hj\u00e4lper oss d\u00e4rmed att se vilka genetiska varianter som verkligen var viktiga f\u00f6r m\u00e4nniskans evolution, s\u00e4ger Mattias Jakobsson.<\/p>\n<p class=\"uu-text\">Bland dessa fanns sju genetiska varianter som \u00e4r kopplade till njurfunktioner. Detta f\u00f6rv\u00e5nade forskarna vid f\u00f6rsta anblick d\u00e5 de f\u00f6rv\u00e4ntade sig att fr\u00e4mst hitta gener som har att g\u00f6ra med immunsystemet och kognitiva funktioner. S\u00e5dana varianter hittades ocks\u00e5, men genvarianter som p\u00e5verkar njurfunktion var tydligt \u00f6verrepresenterade<\/p>\n<p class=\"uu-text\">\u2212 En hypotes \u00e4r att genvarianterna h\u00e4nger ihop med m\u00e4nniskors unika f\u00f6rm\u00e5ga att kyla sin kropp genom att svettas, vilket f\u00f6ruts\u00e4tter god f\u00f6rm\u00e5ga att kontrollera v\u00e4tskebalansen i kroppen. Det \u00e4r m\u00f6jligt att just dessa f\u00f6r\u00e4ndringar i gener som p\u00e5verkar njurens morfologi och funktion har gett v\u00e5ra f\u00f6reg\u00e5ngare unika egenskaper att reglera v\u00e4tskebalans och d\u00e4rmed \u00f6ka m\u00f6jligheten till avkylning och uth\u00e5llighet \u2013 egenskaper som Neandertalare och Denisova-m\u00e4nniskan sakande, s\u00e4ger Mattias Jakobsson.<\/p>\n<p class=\"uu-text\">Ut\u00f6ver dessa varianter, fann forskarna f\u00f6r\u00e4ndringar i gener som \u00e4r involverade i b\u00e5de immunf\u00f6rsvaret och neuron-tillv\u00e4xt, vilka kan p\u00e5verka hj\u00e4rnans tillv\u00e4xt och komplexa kognitiva funktioner. Mer \u00e4n 40 procent av dessa varianter \u00e4r associerade med neuroner och hj\u00e4rnans tillv\u00e4xt, vilket tyder p\u00e5 en roll i den kognitiva evolutionen. Flera gener har kopplats till uppm\u00e4rksamhet \u2013 en mental f\u00f6rm\u00e5ga som kan ha utvecklats annorlunda hos Homo sapiens j\u00e4mf\u00f6rt med neandertalare och denisova-m\u00e4nniskor.<\/p>\n<p class=\"uu-text\">\u2212 Studiens mest betydelsefulla slutsats \u00e4r att det avancerade t\u00e4nkande som syns i det sydafrikanska arkeologiska materialet, till exempel utsmyckning av stenf\u00f6rem\u00e5l, f\u00f6r omkring 100 000 \u00e5r sedan verkar ha uppst\u00e5tt lokalt och d\u00e4refter spridits norrut tillsammans med gener och teknologier hos lokala j\u00e4gare-samlare, s\u00e4ger Marlize Lombard, arkeolog med inriktning p\u00e5 medelsten\u00e5lder och kognitiv arkeologi vid University of Johannesburg, och en av studiens f\u00f6rfattare.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Verktygen f\u00f6r\u00e4ndrades, trots att inga nya m\u00e4nniskor vandrade in En stor del av de m\u00e4nskliga kvarlevorna som analyserats&hellip;\n","protected":false},"author":2,"featured_media":96285,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[66],"tags":[80,78,79,34,31,33,32,30,81,84,83,82],"class_list":{"0":"post-96284","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-vetenskap-och-teknik","8":"tag-science","9":"tag-science-and-technology","10":"tag-scienceandtechnology","11":"tag-se","12":"tag-svenska","13":"tag-sverige","14":"tag-sweden","15":"tag-swedish","16":"tag-technology","17":"tag-teknik","18":"tag-vetenskap","19":"tag-vetenskapteknik"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115656579049848652","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/96284","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=96284"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/96284\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/96285"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=96284"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=96284"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=96284"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}