![\"Stapeldiagram](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/12\/tuacgraf-1024x434.png\")
Offentliga utgifter f\u00f6r utbildning av arbetsl\u00f6sa 1992-2022. K\u00e4lla: TUACParadigmskifte i utbildning f\u00f6r arbetsl\u00f6sa<\/p>\nMer \u00e4n 34 miljoner \u00e4r arbetsl\u00f6sa i OECD-l\u00e4nderna och n\u00e4stan var femte arbetsl\u00f6s \u00e4r l\u00e5ngtidsarbetsl\u00f6s. Samtidigt forts\u00e4tter arbetsgivare inom sjukv\u00e5rd, utbildning, v\u00e5rd och digitala branscher att k\u00e4mpa f\u00f6r att tills\u00e4tta vakanser, n\u00e5got utbildningsprogram f\u00f6r arbetsl\u00f6sa skulle kunna bidra med att l\u00f6sa.<\/p>\n
TUAC varnar f\u00f6r att regeringar sviker arbetstagare d\u00e5 investeringarna i den aktiva arbetsmarknadspolitiken nu \u00e4r nere p\u00e5 den l\u00e4gsta niv\u00e5n med tillg\u00e4ngliga OECD-genomsnitt fr\u00e5n 2004 till 2023. Siffror fr\u00e5n OECD visar att utgifterna sj\u00f6nk till 0,41 procent av BNP 2023, medan investeringarna i utbildning f\u00f6r arbetsl\u00f6sa har sjunkit med 30 procent sedan 2010.<\/p>\n
Sverige har g\u00e5tt fr\u00e5n toppskikt till bottenskikt<\/p>\n
\u2013 I en tid d\u00e5 arbetsmarknaderna st\u00e5r inf\u00f6r en stor omvandling p\u00e5 grund av digitalisering och den gr\u00f6na omst\u00e4llningen, sk\u00e4r regeringar ner p\u00e5 just de program som hj\u00e4lper arbetstagare att anpassa sig. Detta \u00e4r rakt bakv\u00e4nt \u2013 vi m\u00e5ste \u00f6ka investeringarna i utbildning, inte ta bort dem, s\u00e4ger Veronica Nilsson, TUAC:s generalsekreterare.<\/p>\n
S\u00e4rskilt allvarlig har nedg\u00e5ngen varit i Sverige som tidigare legat i toppskiktet globalt vad g\u00e4ller satsningar p\u00e5 arbetsmarknadspolitik. I Sverige minskade utgifterna f\u00f6r utbildning fr\u00e5n n\u00e4rmare 1 procent av BNP 1992 till bara 0,06 procent 2022. \u00c4ven Tyskland, Danmark, Norge, Kanada, Irland och Nya Zeeland har sett minskningar.<\/p>\n
Offentliga utgifter f\u00f6r utbildning av arbetsl\u00f6sa 1992-2022. K\u00e4lla: TUACParadigmskifte i utbildning f\u00f6r arbetsl\u00f6sa<\/p>\n
Adnan Habibija \u00e4r Senior Policy Advisor p\u00e5 TUAC och rapportens f\u00f6rfattare. Han menar att det \u00e4r anm\u00e4rkningsv\u00e4rt att Sverige numera satsar s\u00e5 lite resurser p\u00e5 utbildning f\u00f6r de arbetsl\u00f6sa i j\u00e4mf\u00f6relse med tidigare samt med andra j\u00e4mf\u00f6rbara OECD-l\u00e4nder.<\/p>\n
\u2013 Det \u00e4r ett paradigmskifte som har skett. Arbetsl\u00f6shet s\u00e5gs tidigare som ett samh\u00e4llsansvar f\u00f6r att det var l\u00f6nsamt b\u00e5de f\u00f6r individen och samh\u00e4llet att folk var i arbete, men idag ser man ist\u00e4llet arbetsl\u00f6shet som ett individuellt problem, s\u00e4ger han.<\/p>\n
Sverige har s\u00e4nkt ambitionsniv\u00e5n mest av alla<\/p>\n
Rent sifferm\u00e4ssigt har Sverige s\u00e4nkt ambitionsniv\u00e5n allra mest n\u00e4r det g\u00e4ller utbildning f\u00f6r arbetsl\u00f6sa och numera ligger landet l\u00e4gre \u00e4n snittet i OECD och prioriterar andra \u00e5tg\u00e4rder fr\u00e5n den arbetsmarknadspolitiska verktygsl\u00e5dan, s\u00e5som subventionerade anst\u00e4llningar.<\/p>\n
N\u00e4r man analyserar statistiken \u00e4r det sl\u00e5ende hur mycket Sverige har minskat sina utgifter f\u00f6r arbetsmarknadspolitiken i allm\u00e4nhet och arbetsmarknadsutbildningar f\u00f6r arbetsl\u00f6sa i synnerhet i j\u00e4mf\u00f6relse med andra europeiska l\u00e4nder. Arbetsl\u00f6sheten i Sverige \u00e4r dessutom betydligt h\u00f6gre \u00e4n i j\u00e4mf\u00f6rbara l\u00e4nder. Mot den bakgrunden borde Sverige satsa mer \u00e4n andra och inte mindre, anser Adnan Habibija.<\/p>\n
\u2013 Sverige ligger i strykklass n\u00e4r det g\u00e4ller utbildning f\u00f6r arbetsl\u00f6sa, s\u00e4ger han.<\/p>\n
Han menar att det \u00e4r skadligt att arbetsl\u00f6sa inte f\u00e5r den hj\u00e4lp som de beh\u00f6ver p\u00e5 arbetsmarknaden, b\u00e5de utifr\u00e5n ett individperspektiv och f\u00f6r att det sp\u00e4r p\u00e5 klyftorna i samh\u00e4llet, men ocks\u00e5 ur ett arbetsgivarperspektiv.<\/p>\n
\u2013 Det \u00e4r stor brist p\u00e5 arbetskraft inom exempelvis sjukv\u00e5rden, \u00e4ldreomsorgen och delar av tillv\u00e4xtindustrin som g\u00e5r j\u00e4ttebra. Att inte satsa p\u00e5 arbetsmarknadsutbildningar h\u00e4mmar Sveriges syssels\u00e4ttning men ocks\u00e5 tillv\u00e4xt.<\/p>\n
Utbildning borde ses som en investering<\/p>\n
Han tycker inte att man ska se arbetsmarknadsutbildningar som en kostnad i statens budget utan som en investering eftersom fler jobb bidrar till h\u00f6gre skatteint\u00e4kter. Om vakanstiderna f\u00f6r att tills\u00e4tta jobben minskas kan det efter n\u00e5gra \u00e5r bli en plusaff\u00e4r f\u00f6r staten.<\/p>\n
\u2013 P\u00e5 n\u00e5gra \u00e5rs sikt f\u00e5r v\u00e4ldigt m\u00e5nga av de som genomg\u00e5r utbildningar jobb och de f\u00e5r dessutom f\u00f6rh\u00e5llandevis v\u00e4l betalda jobb \u00e4n om de hade deltagit i andra insatser. Utbildningar \u00e4r bra b\u00e5de f\u00f6r produktivitet och statskassan, s\u00e4ger Adnan Habibija.<\/p>\n
Idag \u00e4r det ungef\u00e4r 6000 personer som genomg\u00e5r Arbegtsf\u00f6rmedlingens arbetmarknadsutbildningar. Uv\u00e4rderingar har visat att dessa kortare utbildningar m\u00e5nga g\u00e5ng leder till jobb och h\u00f6gre inkomster genom livet. P\u00e5 1990-talet l\u00e5g motsvarande siffra under flera \u00e5r p\u00e5 \u00f6ver 50\u00a0000.<\/p>\n
\u2013 Fr\u00e5n att vara ett land som prioriterar rustande insatser f\u00f6r arbetsl\u00f6sa har Sverige blivet ett land som f\u00f6rs\u00f6ker stimulera syssels\u00e4ttning genom att g\u00f6ra m\u00e4nniskor mer fattiga och utsatta. Genom l\u00e4gre ers\u00e4ttningar pressas arbetsl\u00f6sa till f\u00f6rsta b\u00e4sta jobb, s\u00e4ger Adnan Habibija.<\/p>\n
\u00d6sterrike satsar ist\u00e4llet<\/p>\n
Rapporten visar att det finns l\u00e4nder som g\u00f6r tv\u00e4rtom och satsar mer pengar p\u00e5 arbetsmarknadspolitiska utbildningar \u00f6ver tid. Hit h\u00f6r exempelvis \u00d6sterrike, Belgien och Luxemburg. \u00d6sterrike l\u00e4gger n\u00e4stan 0,5 procent av BNP p\u00e5 det h\u00e4r omr\u00e5det, vilket \u00e4r stor skillnad mot Sveriges 0,06 procent.<\/p>\n
\u2013 \u00d6sterrike \u00e4r ett intressant exempel som har insett vikten av att rusta arbetsl\u00f6sa, men det r\u00e4cker \u00e4ven med att g\u00e5 till Danmark f\u00f6r att dra l\u00e4rdomar, s\u00e4ger Adnan Habibija.<\/p>\n
Enligt TUAC \u00e4r de l\u00e4gre investeringarna ekonomiskt kontraproduktiva. Detta eftersom forskning visar att utbildningsprogram ger positiva effekter p\u00e5 syssels\u00e4ttningen inom tv\u00e5 till tre \u00e5r och d\u00e4rut\u00f6ver ofta leder till b\u00e4ttre betalda och mer produktiva arbeten. Investering i v\u00e4l utformade utbildningsprogram minskar ocks\u00e5 bristen p\u00e5 arbetskraft samt f\u00f6rebygger inflationsdrivande l\u00f6nebildning.<\/p>\n
Sverige har h\u00f6gre arbetsl\u00f6shet<\/p>\n
Arbetsl\u00f6sheten i Sverige \u00e4r idag runt 9 procent, vilket \u00e4r h\u00f6gre \u00e4n i l\u00e4nder som Danmark och \u00d6sterrike, Tyskland, Nederl\u00e4nderna och Norge. I relation till detta beh\u00f6vs en betydande satsning p\u00e5 utbildningar som kan f\u00e5 fler i arbete.<\/p>\n
\u2013 P\u00e5 grund av den snabba tekniska utvecklingen, en \u00e5ldrande befolkning och den n\u00f6dv\u00e4ndiga gr\u00f6na omst\u00e4llningen \u00e4r vi i stort behov av mer yrkesutbildningar riktade till framtidens jobb. Utvecklingen g\u00e5r s\u00e5 snabbt att utbildningar som var aktuella f\u00f6r 10-15 \u00e5r sedan kanske inte \u00e4r s\u00e4rskilt relevanta idag, s\u00e4ger Adnan Habibija.<\/p>\n
Utbildningar till framtidsyrken<\/p>\n
N\u00e5gra yrkesinriktningar d\u00e4r arbetsmarknadsutbildningarna skulle kunna fylla en viktig funktion \u00e4r vindkrafttekniker, solcellsmont\u00f6r och batteritillverkare inom fordonsindustrin.<\/p>\n
\u2013 De jobben fanns inte f\u00f6r 20 \u00e5r sedan och \u00e4r man arbetsl\u00f6s idag och har jobbat i industrin kan det vara sv\u00e5rt att f\u00e5 de jobben. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r det \u00e4r s\u00e5 viktigt att det finns utbildningar som leder till att man f\u00e5r de v\u00e4xande jobben. Problemet idag \u00e4r bara att utbildningarna inte erbjuds i tillr\u00e4cklig omfattning. Med r\u00e4tt satsningar fr\u00e5n politikens sida tror jag att detta skulle vara uppn\u00e5eligt att l\u00f6sa, s\u00e4ger Adnan Habibija.<\/p>\n
Men kan man verkligen utbilda Sveriges arbetsl\u00f6sa till att arbeta inom \u00e4ldreomsorg, vindkrafttekniker, solcellsmont\u00f6r och batteritillverkare? Alla m\u00e4nniskor har kanske inte ens g\u00e5tt ut grundskolan eller kan svenska?<\/strong><\/p>\n \u2013 Det kan man absolut! Gruppen arbetsl\u00f6sa \u00e4r heterogen och d\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6vs en bred palett av insatser, d\u00e4ribland s\u00e5v\u00e4l korta som l\u00e4ngre utbildningar. Utbildningen f\u00f6r solcellsmont\u00f6r \u00e4r till exempel praktiskt inriktad och bara n\u00e5gra m\u00e5nader l\u00e5ng. Utbildningar f\u00f6r jobb inom \u00e4ldreomsorgen och industrin \u00e4r i regel l\u00e4ngre. Med en s\u00e5 h\u00f6g arbetsl\u00f6shet som Sverige har bland grupper med b\u00e5de kortare och l\u00e4ngre utbildningsbakgrund borde det vara m\u00f6jligt att anvisa l\u00e4mpliga deltagare till utbildninar med olika inriktningar och l\u00e4ngd, s\u00e4ger Adnan Habibija.<\/p>\n Att ut\u00f6ka yrkesutbildningar, prioritera st\u00f6d till l\u00e5ngtidsarbetsl\u00f6sa och anpassa utbildningsprogrammen till de faktiska behoven p\u00e5 arbetsmarknaden \u00e4r den v\u00e4g Sverige beh\u00f6ver g\u00e5 f\u00f6r att fler arbetsl\u00f6sa ska komma i jobb.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Mer \u00e4n 34 miljoner \u00e4r arbetsl\u00f6sa i OECD-l\u00e4nderna och n\u00e4stan var femte arbetsl\u00f6s \u00e4r l\u00e5ngtidsarbetsl\u00f6s. Samtidigt forts\u00e4tter arbetsgivare…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":97291,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[1582,11390,22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20,2708],"class_list":{"0":"post-97290","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-sverige","8":"tag-arbetsloshet","9":"tag-arbetsmarknadsutbildning","10":"tag-breaking-news","11":"tag-breakingnews","12":"tag-featured-news","13":"tag-featurednews","14":"tag-headlines","15":"tag-huvudnyheter","16":"tag-latest-news","17":"tag-latestnews","18":"tag-main-news","19":"tag-mainnews","20":"tag-news","21":"tag-nyheter","22":"tag-rubriker","23":"tag-se","24":"tag-svenska","25":"tag-sverige","26":"tag-sweden","27":"tag-swedish","28":"tag-top-stories","29":"tag-topstories","30":"tag-utbildning"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115662567996026298","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/97290","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=97290"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/97290\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/97291"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=97290"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=97290"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=97290"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}