share-arrowDela<\/p>\n
unsaveSpara<\/p>\n
expand-left<\/p>\n
helsk\u00e4rmDet ljusnar f\u00f6r svenska konsumenter. Foto: Anders Wiklund\/TT<\/p>\n
BNP\u00a0 \u00f6kar och inflationen faller.\u00a0<\/p>\n
\u00c4ntligen g\u00e5r det \u00e5t r\u00e4tt h\u00e5ll f\u00f6r svensk ekonomi.\u00a0<\/p>\n
S\u00e4rskilt en kurva visar att vi genomlidit en historisk baksm\u00e4lla.\u00a0<\/p>\n
Inflationen \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g ned, var det gl\u00e4djande beskedet fr\u00e5n landets statistik-orakel SCB p\u00e5 torsdagsmorgonen.\u00a0<\/p>\n
Mest relevant f\u00f6r de flesta m\u00e4nniskor \u00e4r konsumentprisindex KPI som speglar hur priserna utvecklas i genomsnitt och d\u00e4r ocks\u00e5 bor\u00e4ntorna ing\u00e5r. <\/p>\n
D\u00e4r var \u00f6kningen bara 0,3 procent i november, ned fr\u00e5n 0,9 procent i oktober. Hittills under 2025 har inflationstakten i genomsnitt varit 0,8 procent.\u00a0<\/p>\n
Med andra ord: det blir inte billigare men priserna \u00f6kar nu i ganska m\u00e5ttlig takt.\u00a0<\/p>\n
Den goda nyheten \u00e4r att detta inneb\u00e4r att svenskarna f\u00e5r mer pengar att r\u00f6ra sig med. L\u00f6nerna \u00f6kade n\u00e4mligen med 3,6 procent i snitt under september j\u00e4mf\u00f6rt med \u00e5ret innan, enligt Medlingsinstitutet.\u00a0<\/p>\n
expand-left<\/p>\n
helsk\u00e4rmHush\u00e5llen b\u00f6rjar spendera igen. Foto: Hasse Holmberg\/TT<\/p>\n
F\u00f6r ett tag sedan kom siffror som visade att BNP tredje kvartalet steg med 2,6 procent i \u00e5rstakt, den st\u00f6rsta uppg\u00e5ngen sedan slutet av 2021. Det finns ocks\u00e5 statistik som visar att konsumtionen \u00f6kar, allts\u00e5 att hush\u00e5llen b\u00f6rjar spendera.\u00a0<\/p>\n
Fattas bara annat.\u00a0<\/p>\n
Regeringen satsade 80 miljarder p\u00e5 s\u00e4nkta skatter, matmoms och annat i h\u00f6stbudgeten f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5 fart p\u00e5 ekonomin. Samtidigt har Riksbanken s\u00e4nkt r\u00e4ntan i flera omg\u00e5ngar till 1,75 procent, en r\u00e4tt l\u00e5g r\u00e4nta i historiskt perspektiv.\u00a0<\/p>\n
Om det inte hade kommit tecken p\u00e5 en v\u00e4ndning hade det varit dags att anropa Houston och rapportera ett allvarligt problem.\u00a0<\/p>\n
Det \u00e4r dock fortfarande l\u00e5ngt kvar innan vi h\u00e4mtat hem de senaste \u00e5rens tapp. Reall\u00f6neniv\u00e5n, allts\u00e5 l\u00f6nerna justerat f\u00f6r inflation, var i september fortfarande 3,3 procent l\u00e4gre \u00e4n 2019.\u00a0<\/p>\n
expand-left<\/p>\n
helsk\u00e4rmStigande bostadspriser som gjort att m\u00e5nga k\u00e4nt sig tvingade att l\u00e5na. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman\/Svd\/TT<\/p>\n
En annan kurva visar ganska tydligt<\/strong> vad som h\u00e4nt. En orsak till att det g\u00e5tt s\u00e5 knackigt i Sverige \u00e4r ju att m\u00e5nga svenskar sitter med stora l\u00e5n och n\u00e4r b\u00e5de inflation och r\u00e4nta drog iv\u00e4g blev det minst sagt svettigt.\u00a0<\/p>\n Som kollektiv reagerade svenskarna som man b\u00f6r enligt skolboken: drog ned p\u00e5 utgifterna och sparade mer. Resultatet blev de senaste \u00e5rens l\u00e5gkonjunktur.\u00a0<\/p>\n Under 2025 steg svenskarnas skulder stadigt, inte bara i kronor utan ocks\u00e5 i f\u00f6rh\u00e5llande till v\u00e5ra inkomster.\u00a0<\/p>\n 1996 var skulderna runt 90 procent av inkomsterna efter skatt och \u00f6kade sedan \u00e5r f\u00f6r \u00e5r till 177 procent 2021, enligt SCB. Den viktigaste f\u00f6rklaringen \u00e4r stigande bostadspriser som gjort att m\u00e5nga k\u00e4nt sig tvingade att l\u00e5na.\u00a0<\/p>\n Men de senaste \u00e5ren har den h\u00e4r trenden brutits. Enligt SCB:s senaste siffror motsvarar skulderna nu 154 procent av inkomsterna och \u00e4r tillbaka p\u00e5 samma niv\u00e5er som f\u00f6r tio \u00e5r sedan.\u00a0<\/p>\n expand-left<\/p>\n helsk\u00e4rm Djupdyker man lite i siffrorna<\/strong> g\u00e5r det att se att hush\u00e5llen fr\u00e5n 2015, d\u00e5 Riksbankens r\u00e4nta gick ned till noll och senare till minus, fram till 2022 \u00f6kade sina skulder med knappt 2\u00a0000 miljarder kronor eller n\u00e4stan 250 miljarder per \u00e5r. Men att det sedan tog mer eller mindre tv\u00e4rstopp.\u00a0<\/p>\n Samtidigt har svenskarna sparat som aldrig f\u00f6rr de senaste \u00e5ren och n\u00e4r b\u00f6rsen stigit har skulderna som andel av tillg\u00e5ngarna sjunkit till bara 24 procent, den l\u00e4gsta siffran p\u00e5 minst 30 \u00e5r.\u00a0<\/p>\n Det g\u00e5r att g\u00f6ra ett antal reflektioner. Den f\u00f6rsta \u00e4r att svenskarnas privatekonomi \u00e4r i b\u00e4ttre skick \u00e4n f\u00f6r bara n\u00e5gra \u00e5r sedan och att det d\u00e4rf\u00f6r finns utrymme att ekonomin \u00e5terg\u00e5r till mer normal tillv\u00e4xt.\u00a0<\/p>\n Den andra \u00e4r att dessa siffror visar ett genomsnitt, vilket ger en skev bild.\u00a0<\/p>\nFinansminister Elisabeth Svantesson. Foto: Stefan Jerrev\u00e5ng<\/p>\n