Vuxna med invandrarbakgrund, det vill s\u00e4ga b\u00e5de utrikesf\u00f6dda och deras inrikes f\u00f6dda barn, hade betydligt h\u00f6gre f\u00f6rekomst av sv\u00e5r covid-19, j\u00e4mf\u00f6rt med svenskf\u00f6dda med tv\u00e5 svenskf\u00f6dda f\u00f6r\u00e4ldrar. Det visar en ny studie fr\u00e5n forskare i folkh\u00e4lsovetenskap vid Stockholms universitet.<\/p>\n
\u00c4ven om det \u00e4r v\u00e4l dokumenterat att f\u00f6rsta generationens invandrare drabbades oproportionerligt h\u00e5rt under pandemin, saknas det kunskap om deras barn. S\u00e4rskilt har man lite kunskap om personer som \u00e4r f\u00f6dda utomlands men som kom till Sverige som barn. <\/p>\n
I Sverige utg\u00f6r ocks\u00e5 personer med en eller tv\u00e5 utrikesf\u00f6dda f\u00f6r\u00e4ldrar omkring 13 procent av befolkningen, vilket inneb\u00e4r att denna grupp \u00e4r viktig f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 l\u00e5ngsiktiga oj\u00e4mlikheter i folkh\u00e4lsa.<\/p>\n
En ny studie fr\u00e5n Stockholms universitet visar att vuxna som f\u00f6ddes utomlands och som kom till Sverige som barn, liksom svenskf\u00f6dda personer med utrikesf\u00f6dda f\u00f6r\u00e4ldrar, drabbades h\u00e5rdare av covid-19-pandemin \u00e4n personer som \u00e4r f\u00f6dda i Sverige med tv\u00e5 inrikes f\u00f6dda f\u00f6r\u00e4ldrar.<\/p>\n
Studien \u00e4r en av de f\u00f6rsta i Europa som unders\u00f6ker sjukhusv\u00e5rd, intensivv\u00e5rdsbehandling och d\u00f6dlighet till f\u00f6ljd av covid-19 infektion hos vuxna med olika migrationsbakgrund under pandemin.<\/p>\n
\u2013 Det \u00e4r v\u00e4lk\u00e4nt att invandrare som kom till Sverige som vuxna drabbades h\u00e5rt av pandemin. Men v\u00e5r studie visar att \u00e4ven de som kom till Sverige som barn och personer f\u00f6dda i Sverige med inrikes f\u00f6dda f\u00f6r\u00e4ldrar drabbades i liknande omfattning, s\u00e4ger Agneta Cederstr\u00f6m, forskare vid Institutionen f\u00f6r folkh\u00e4lsovetenskap p\u00e5 Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.<\/p>\n
N\u00e4stan 8 miljoner personer ingick i studien<\/strong><\/p>\n Med hj\u00e4lp av svenska befolkningsregister f\u00f6ljde forskarna alla inv\u00e5nare \u00f6ver 20 \u00e5r, n\u00e4stan 8 miljoner vuxna, fr\u00e5n december 2019 till juni 2021. Forskarna tog reda p\u00e5 och delade in personer i grupper beroende p\u00e5 om de var f\u00f6dda utomlands eller i Sverige, om de kom till Sverige som vuxna eller som barn samt om de hade en eller tv\u00e5 f\u00f6r\u00e4ldrar som var f\u00f6dda utomlands.<\/p>\n Resultatet visar att risken f\u00f6r sv\u00e5r sjuklighet och d\u00f6d var s\u00e4rskilt stor hos personer med r\u00f6tter i l\u00e4nder i Afrika, Latinamerika, Karibien och Oceanien \u2013 oavsett om de var f\u00f6dda utomlands eller i Sverige.<\/p>\n Vid justering f\u00f6r socioekonomiska faktorer \u2013 levnadsvillkor och underliggande h\u00e4lsobesv\u00e4r \u2013 minskade endast delvis riskerna i dessa grupper.<\/p>\n \u2013 Detta \u00e4r n\u00e5gra av de faktorer vi kan beakta med registerdata, men det finns annan relevant information som inte kunde unders\u00f6kas i den aktuella studien. Till exempel kan m\u00e4nniskor med os\u00e4kra anst\u00e4llningsvillkor eller ett yrke som inte till\u00e5ter distansarbete ha sv\u00e5rare att f\u00f6lja rekommendationer kring minskad smittspridning s\u00e4ger Sol P. Ju\u00e1rez.<\/p>\n Viktigt inf\u00f6r framtida pandemier<\/p>\n Bristande spr\u00e5kkunskaper eller k\u00e4nnedom om det svenska sjukv\u00e5rdsystemet \u2013 exempelvis hur man g\u00e5r tillv\u00e4ga f\u00f6r att testa sig vid misst\u00e4nkt smitta lyfts ofta fram som andra f\u00f6rklaringar till att pandemin slog h\u00e5rdare mot utrikesf\u00f6dda. Men dessa faktorer g\u00e4ller i mindre utstr\u00e4ckning f\u00f6r personer som kom till Sverige som barn eller \u00e4r f\u00f6dda och uppvuxna h\u00e4r. \u00c4nd\u00e5 drabbades personer med utl\u00e4ndsk bakgrund n\u00e4stan lika h\u00e5rt som deras utrikesf\u00f6dda f\u00f6r\u00e4ldrar.<\/p>\n \u2013 M\u00e5nga av de faktorer som gjorde vuxna utrikesf\u00f6dda mer s\u00e5rbara \u2013 s\u00e5som arbete inom v\u00e5rdrelaterade yrken, os\u00e4kra anst\u00e4llningsf\u00f6rh\u00e5llanden och l\u00e4gre vaccinationsgrad \u2013 \u00e5terfinns ocks\u00e5 bland svenskf\u00f6dda med utl\u00e4ndsk bakgrund. N\u00e4r vi f\u00f6rbereder oss f\u00f6r framtida pandemier \u00e4r det avg\u00f6rande att utforma f\u00f6rebyggande \u00e5tg\u00e4rder som n\u00e5r grupper med en f\u00f6rh\u00f6jd risk att drabbas h\u00e5rdare av smittsamma sjukdomar, s\u00e4ger Mikael Rostila, professor<\/a> vid Institutionen f\u00f6r folkh\u00e4lsovetenskap p\u00e5 Stockholms universitet.<\/p>\n Forskarteamet betonar att arbetet med att minska sociala oj\u00e4mlikheter \u00e4r en nyckelstrategi f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra beredskapen inf\u00f6r framtida pandemier.<\/p>\n Vetenskaplig artikel:<\/p>\n