{"id":97904,"date":"2025-12-05T12:13:12","date_gmt":"2025-12-05T12:13:12","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/97904\/"},"modified":"2025-12-05T12:13:12","modified_gmt":"2025-12-05T12:13:12","slug":"ny-studie-sa-kan-gruvdrift-paverka-livet-i-djuphavet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/97904\/","title":{"rendered":"Ny studie \u2013\u00a0s\u00e5 kan gruvdrift p\u00e5verka livet i djuphavet"},"content":{"rendered":"

Artikeln i korthet<\/p>\n

\u25cf Djuphavsgruvdrift minskar enligt en ny studie antalet organismer med 37 procent och artrikedomen med 32 procent d\u00e4r maskinerna g\u00e5tt fram.<\/p>\n

\u25cf Effekterna \u00e4r betydligt mindre vid sidan av sp\u00e5ren, men l\u00e5ngsiktig effekt av uppvirvlat sediment m\u00e5ste studeras mer.<\/p>\n

\u25cf Forskare varnar: Vi vet fortfarande v\u00e4ldigt lite om livet p\u00e5 havsbotten.<\/p>\n

Visa mer<\/p>\n

Visa mindre<\/p>\n

\u2013 Jorden \u00e4r ju ingen \u00e4ngsmark, utan den st\u00f6rsta ytan \u00e4r lera som t\u00e4cks av fyratusen meter havsvatten. Det \u00e4r livsmilj\u00f6er som vi har v\u00e4ldigt d\u00e5lig koll p\u00e5. Men nu b\u00f6rjar vi f\u00f6rst\u00e5 lite mer, s\u00e4ger Thomas Dahlgren, marinbiolog och forskare vid G\u00f6teborgs universitet samt det norska forskningsinstitutet Norce i Bergen.<\/p>\n

Tillsammans med en grupp andra djuphavsforskare och marinbiologer fr\u00e5n Storbritannien, Irland och Sverige har han under flera \u00e5rs tid tillbringat sammanlagt ungef\u00e4r 400 dagar till havs i ett omr\u00e5de som kallas f\u00f6r Clarion-Clippertonzonen i Stilla havet.<\/p>\n

M\u00e5let har varit<\/strong> att utforska de ok\u00e4nda ekosystem som finns d\u00e4r nere p\u00e5 botten \u2013\u00a0och svara p\u00e5 hur de kan p\u00e5verkas om man skulle skicka ned maskiner f\u00f6r att exploatera de stora mineralfyndigheter som ocks\u00e5 finns d\u00e4r. Det \u00e4r ett av kraven innan FN:s havsbottenmyndighet ISA eventuellt kan ge tillst\u00e5nd f\u00f6r utvinning av mineraler i internationella vatten.<\/p>\n

\"Nodulerna<\/p>\n

Bild 1 av 2<\/p>\n

Nodulerna ligger t\u00e4tt p\u00e5 havsbotten i Clarion-Clippertonzonen. H\u00e4r plockar forskarna upp svampdjur med hj\u00e4lp av en robot, cirka 4\u00a0000 meter under havsytan.<\/p>\n

Foto: ROV Odysseus, Pelagic Research Services<\/p>\n

\"I<\/p>\n

Bild 2 av 2<\/p>\n

I djuphavet finns s\u00e5 gott som alla stammar inom djurriket representerade. P\u00e5 land finns bara h\u00e4lften. Trots det \u00e4r det totala antalet arter st\u00f6rre p\u00e5 land, eftersom den enorma m\u00e5ngfalden av insekter saknas i havet. H\u00e4r \u00e4r en djuphavssj\u00f6stj\u00e4rna, som tillh\u00f6r stammen tagghudingar.<\/p>\n

Foto: Natural History Museum, London & G\u00f6teborgs universitet<\/p>\n

Forskarna har unders\u00f6kt ett omr\u00e5de som \u00e4r \u00e5tta kvadratkilometer stort, d\u00e4r det kanadensiska prospekteringsbolaget The Metals Company som en del av f\u00f6rs\u00f6ket har testat sin utrustning och plockat upp totalt 3\u00a0000 ton noduler (se faktaruta).<\/p>\n

Omr\u00e5det studerades i flera omg\u00e5ngar<\/strong> f\u00f6re utvinningen f\u00f6r att f\u00e5 en baslinje att j\u00e4mf\u00f6ra med. Sedan unders\u00f6kte forskarna omr\u00e5det p\u00e5 nytt tv\u00e5 m\u00e5nader efter exploateringen. De har \u00e4ven gjort motsvarande unders\u00f6kningar p\u00e5 ett antal kontrollplatser l\u00e4ngre bort, som i \u00f6vrigt varit helt or\u00f6rda. Resultaten publiceras nu i tidskriften Nature Ecology & Evolution<\/a>.<\/p>\n

\"\u201dN\u00e4r<\/p>\n

\u201dN\u00e4r mineralklumparna plockas bort f\u00f6rsvinner livsmilj\u00f6n f\u00f6r de organismer som \u00e4r beroende av dem i djuphavet\u201d, s\u00e4ger Thomas Dahlgren, marinbiolog och forskare vid G\u00f6teborgs universitet samt det norska forskningsinstitutet Norce i Bergen.<\/p>\n

Foto: Tomas Ohlsson<\/p>\n

\u2013 Vi ser en tydlig effekt i sj\u00e4lva sp\u00e5ret efter maskinen. D\u00e4r sjunker antalet organismer \u00f6verlag med 37 procent, vilket \u00e4r en rej\u00e4l minskning, s\u00e4ger Thomas Dahlgren.<\/p>\n

\u2013\u00a0Vi ser \u00e4ven att artrikedomen minskar kraftigt, med 32 procent. Det beror framf\u00f6r allt p\u00e5 att s\u00e5dana arter som \u00e4r beroende av nodulerna, som de h\u00e4r mineralklumparna kallas, helt enkelt f\u00f6rsvinner n\u00e4r nodulerna tas bort. Och de kommer ju inte tillbaka.<\/p>\n

Men bredvid maskinsp\u00e5ren syntes inte samma f\u00f6r\u00e4ndring, till\u00e4gger han. Inte heller n\u00e4r forskarna unders\u00f6kte omr\u00e5den som l\u00e5g p\u00e5 400 meters avst\u00e5nd fr\u00e5n sp\u00e5ren, d\u00e4r organismer skulle kunna p\u00e5verkas av det sediment som virvlas upp i stor skala vid utvinningen.<\/p>\n

\"\"\/<\/p>\n

\n Grafik: DN.\n <\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r n\u00e5got som har diskuterats mycket, att den h\u00e4r plymen av sediment skulle kunna skada bottenmilj\u00f6n p\u00e5 stora avst\u00e5nd, upp till flera kilometer bort. Men i v\u00e5ra prover 400 meter bort kunde vi inte se n\u00e5gon signifikant f\u00f6r\u00e4ndring, s\u00e4ger Thomas Dahlgren.<\/p>\n

Forskarna skriver<\/strong> samtidigt i artikeln att vissa arter, exempelvis sj\u00f6borrar, \u00f6kade i antal d\u00e4r sedimentet f\u00f6ll ned \u2013\u00a0och att andra minskade. S\u00e5 sedimentplymen tycks \u00e4nd\u00e5 p\u00e5verka balansen i ekosystemet. Det \u00e4r ocks\u00e5 m\u00f6jligt att effekten tilltar med tiden, kommenterar de.<\/p>\n

\u2013 Ja, det \u00e4r en begr\u00e4nsning i v\u00e5r studie och n\u00e5got som m\u00e5ste unders\u00f6kas vidare. Det \u00e4r vikigt att FN:s havsbottenmyndighet ISA l\u00e4ser noga vad vi s\u00e4ger och vad vi inte s\u00e4ger i den h\u00e4r studien, s\u00e4ger Thomas Dahlgren.<\/p>\n

Simon Holmstr\u00f6m, expert p\u00e5 djuphavsgruvbrytning vid organisationen Seas At Risk \u2013 ett n\u00e4tverk av milj\u00f6organisationer i Europa som arbetar med havsfr\u00e5gor \u2013\u00a0tycker att den nya studien \u00e4r gedigen och tydligt visar p\u00e5 de risker som exploatering av mineralerna skulle kunna inneb\u00e4ra.<\/p>\n

\u2013\u00a0Sedan tycker jag att man ocks\u00e5 m\u00e5ste t\u00e4nka p\u00e5 behovet. Teknikutvecklingen g\u00e5r s\u00e5 snabbt att det \u00e4r mycket os\u00e4kert om de h\u00e4r mineralerna ens kommer att beh\u00f6vas f\u00f6r den gr\u00f6na omst\u00e4llningen om tio \u00e5r. Men det man kan vara s\u00e4ker p\u00e5 \u00e4r risken att skada ett unikt ekosystem i havet, som redan i dag \u00e4r h\u00e5rt pressat av allt annat vi uts\u00e4tter det f\u00f6r, s\u00e4ger Simon Holmstr\u00f6m.<\/p>\n

Thomas Dahlgren<\/strong> p\u00e5pekar att Clarion-Clippertonzonen endast omfattar n\u00e5gon procent av jordens s\u00e5 kallade abyssala sl\u00e4tter \u2013 och att FN:s havsbottenmyndighet ISA har best\u00e4mt att 30 procent av omr\u00e5det ska skyddas fr\u00e5n exploatering, i ett n\u00e4tverk av omr\u00e5den som planerats f\u00f6r att skydda alla arter.<\/p>\n

\u2013\u00a0Samtidigt vet vi att den lokala variationen kan vara stor d\u00e4r nere, med m\u00e5nga unika arter som kanske bara finns i sm\u00e5 best\u00e5nd. De flesta k\u00e4nner vi fortfarande inte ens till. S\u00e5 det \u00e4r inget l\u00e4tt beslut. Det \u00e4r en politisk bed\u00f6mning som ligger helt utanf\u00f6r mitt vetenskapliga forskningsomr\u00e5de.<\/p>\n

Fakta.Noduler \u2013 attraktiva f\u00f6r b\u00e5de djuphavsdjur och m\u00e4nniskor<\/p>\n

\u25cf S\u00e5 kallade polymetalliska noduler \u00e4r potatisstora mineralklumpar som vilar p\u00e5 djuphavsbotten, fr\u00e4mst i Clarion-Clippertonzonen (CCZ) i Stilla havet p\u00e5 cirka 4 000 meters djup. De har bildats under tiotals miljoner \u00e5r och \u00e4r rika p\u00e5 nickel, kobolt, koppar och mangan \u2013 metaller som efterfr\u00e5gas av industrin f\u00f6r bland annat produktion av batterier, rostfritt st\u00e5l och den gr\u00f6na omst\u00e4llningen.<\/p>\n

\u25cf I CCZ finns uppskattningsvis 21 miljarder ton noduler, som utg\u00f6r en unik livsmilj\u00f6 f\u00f6r de specialiserade djuphavsdjur som lever p\u00e5 dem.<\/p>\n

\u25cf CCZ ligger utanf\u00f6r n\u00e5got lands nationella jurisdiktion och f\u00f6rvaltas d\u00e4rf\u00f6r enligt FN:s Havsr\u00e4ttskonvention UNCLOS och administreras av den internationella havsbottenmyndigheten ISA.<\/p>\n

\u25cf Nodulerna uppt\u00e4cktes f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen 1873, under en expedition i Stilla havet med fartyget HMS Challenger. 1974 sj\u00f6sattes en amerikansk expedition som skulle unders\u00f6ka m\u00f6jligheten att plocka upp noduler fr\u00e5n havsbotten. Men det var i sj\u00e4lva verket en t\u00e4ckmantel f\u00f6r Project Azorian, vars syfte var att i hemlighet b\u00e4rga en f\u00f6rlist sovjetisk u-b\u00e5t.<\/p>\n

Visa mer<\/p>\n

Visa mindre<\/p>\n

Fakta.Tre olika typer av djuphavsgruvbrytning<\/p>\n

Mineraler kan utvinnas p\u00e5 i huvudsak tre olika s\u00e4tt ur havet.<\/p>\n

1. Nodulinsamling \u2013 Metallrika noduler plockas upp fr\u00e5n havsbotten med hj\u00e4lp av insamlingsfordon eller sugande system.<\/p>\n

2. Hydrotermiska k\u00e4llor \u2013\u00a0Metallrika sedimenth\u00f6gar som bildats vid utslocknade hetvattenk\u00e4llor samlas in. Aktiva hetvattenk\u00e4llor \u00e4r inte till\u00e5tna att exploatera enligt ISA, eftersom det \u00e4r en milj\u00f6 med m\u00e5nga unika arter.<\/p>\n

3. Brytning av bergsskorpor \u2013 Metallrika utf\u00e4llningar p\u00e5 berggrunden kan utvinnas genom att krossa materialet innan det transporteras upp.<\/p>\n

Visa mer<\/p>\n

Visa mindre<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Artikeln i korthet \u25cf Djuphavsgruvdrift minskar enligt en ny studie antalet organismer med 37 procent och artrikedomen med…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":97905,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20],"class_list":{"0":"post-97904","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-rubriker","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-huvudnyheter","14":"tag-latest-news","15":"tag-latestnews","16":"tag-main-news","17":"tag-mainnews","18":"tag-news","19":"tag-nyheter","20":"tag-rubriker","21":"tag-se","22":"tag-svenska","23":"tag-sverige","24":"tag-sweden","25":"tag-swedish","26":"tag-top-stories","27":"tag-topstories"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115666905146333758","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/97904","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=97904"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/97904\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/97905"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=97904"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=97904"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=97904"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}