{"id":98469,"date":"2025-12-06T08:29:11","date_gmt":"2025-12-06T08:29:11","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/98469\/"},"modified":"2025-12-06T08:29:11","modified_gmt":"2025-12-06T08:29:11","slug":"en-strikt-biomedicinsk-modell-har-inte-lett-framat-for-me-cfs-och-postcovid-lakartidningen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/98469\/","title":{"rendered":"En strikt biomedicinsk modell har inte lett fram\u00e5t f\u00f6r ME\/CFS och postcovid \u2013 L\u00e4kartidningen"},"content":{"rendered":"

\t\t\t\t\"\"<\/p>\n

\t\t\t\t\t\t\tIllustration: Mostphotos\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/p>\n

\n

Oskar Lindfors<\/dt>\n
specialistl\u00e4kare i allm\u00e4nmedicin, J\u00e4rpens h\u00e4lsocentral, Region J\u00e4mtland H\u00e4rjedalen<\/dd>\n<\/p>\n

Arwa Josefsson<\/dt>\n
specialist\u00adl\u00e4kare i allm\u00e4nmedicin och psykiatri, leg psykoterapeut, Samrehab, Region Kalmar<\/dd>\n<\/p>\n

Carl Sj\u00f6str\u00f6m<\/dt>\n
specialist\u00adl\u00e4kare i psykiatri och rehabiliteringsmedicin, Prim\u00e4rv\u00e5rden V\u00e4stra G\u00e4strikland, Region G\u00e4vleborg<\/dd>\n<\/p>\n<\/dl>\n

Detta \u00e4r en opinionstext. F\u00f6rfattaren st\u00e5r f\u00f6r \u00e5sikterna i artikeln.<\/p>\n

\t\t\t\t\tL\u00e4s mer\n\t\t\t<\/p>\n

Replik. <\/strong>Vi v\u00e4lkomnar debatten [1] som uppst\u00e5tt efter v\u00e5r medicinska kommentar [2] om att modernisera v\u00e5rden f\u00f6r postcovid och andra n\u00e4rliggande tillst\u00e5nd. I den f\u00f6reslog vi en bred ansats framf\u00f6r att l\u00e5sa sig vid biomedicinska\u00a0hypoteser, som \u00e4nnu inte lett till effektiva behandlingar.\u00a0<\/p>\n

\n\t\tAnnons\t\t\t<\/p>\n

\t\t<\/p>\n

\t\t\t\t\"Annons\"<\/p>\n

\t\t<\/a><\/p>\n

Sten Helmfrid med kollegor menar i sitt debattinl\u00e4gg att en biopsykosocial modell vid just kronisk tr\u00f6tthet och postcovid skulle vara ol\u00e4mplig. Varf\u00f6r? En \u00f6kande m\u00e4ngd forskning visar att beteendemedicinska interventioner har effekt vid tydligt strukturella sjukdomar, exempelvis f\u00f6rmaksflimmer [3] och hj\u00e4rtinfarkt [4], men ocks\u00e5 vid kronisk tr\u00f6tthet [5, 6]. Danska Sundhedsstyrelsens riktlinje om funktionella tillst\u00e5nd [7] \u00e4r v\u00e4l underbyggd. En biopsykosocial modell bortser inte fr\u00e5n biomedicinska aspekter, och v\u00e5ra anpassningssystem kan f\u00f6rklaras biomedicinskt. F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 hur lidandet hos en individ uppst\u00e5r och vidmakth\u00e5lls beh\u00f6ver vi f\u00f6rst\u00e5 psykosociala faktorer, s\u00e4rskilt vid tillst\u00e5nd som saknar tydlig medicinsk behandling.<\/p>\n

Debatt\u00f6rerna lyfter fram tv\u00e5 farh\u00e5gor inf\u00f6r en biopsykosocial modell som vi vill bem\u00f6ta.\u00a0<\/p>\n

    \n
  1. Patienter tar illa upp och upplever att det \u00e4r \u00bbderas fel\u00ab om det skulle kunna finnas psykosociala faktorer som vidmakth\u00e5ller och\/eller f\u00f6rs\u00e4mrar deras tillst\u00e5nd. <\/strong>Vi \u00e4r v\u00e4l medvetna om att m\u00e5nga patienter har m\u00f6tt misstro och upplevt sig avf\u00e4rdade, vilket \u00e4r beklagligt. Ofta har patienterna dock sj\u00e4lva en god f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r att b\u00e5de biomedicinska och psykosociala faktorer spelar in. Att f\u00e5 en f\u00f6rklaringsmodell som erbjuder m\u00f6jlighet till f\u00f6rb\u00e4ttring i en f\u00f6rtvivlad situation kan inge hopp, som i sig kan minska lidandet. Vi m\u00f6ter snarare tacksamhet \u00f6ver en bredare blick, d\u00e4r r\u00e4dsla, undvikande, symtomupptagenhet, biomedicin och somatosensorisk f\u00f6rst\u00e4rkning ing\u00e5r.\u00a0\u00a0<\/li>\n
  2. Beteendemedicinska insatser kan leda till fysiska skador.<\/strong> Aktivitetsutl\u00f6st tr\u00f6tthet \u00e4r en f\u00f6rv\u00e4ntad respons p\u00e5 \u00f6kad utmaning och exponering. Att kroppen skulle drabbas av best\u00e5ende skador av KBT eller graderad tr\u00e4ning saknar empiriskt st\u00f6d och \u00e4r inte fysiologiskt sannolikt. Att h\u00e4vda att PEM (post-exertional malaise; anstr\u00e4ngningsutl\u00f6st f\u00f6rs\u00e4mring) eller graderad tr\u00e4ning medf\u00f6r fysiska skador riskerar d\u00e4remot att leda till verkliga negativa effekter till f\u00f6ljd av r\u00f6relser\u00e4dsla och passivisering \u2013 helt i on\u00f6dan. Allt fler patienter beskriver nyttan av gradvis trygg aktivitets\u00f6kning och hur de helt tillfrisknat fr\u00e5n sv\u00e5ra tillst\u00e5nd med hj\u00e4lp av en beteendemedicinsk modell [8].\u00a0<\/li>\n<\/ol>\n

    Det \u00e4r viktigt att styra bort fr\u00e5n symtomfokus och i st\u00e4llet bem\u00f6ta den onda cirkel av r\u00e4dsla och undvikande som f\u00f6rv\u00e4rrar besv\u00e4r, oavsett om genesen \u00e4r strukturell, funktionell eller blandad. Det \u00e4r h\u00f6g tid att l\u00e4mna synen p\u00e5 sjukdomar och tillst\u00e5nd som\u00a0antingen\u00a0biomedicinska eller psykologiska.<\/p>\n

    \n\t\tAnnons\t\t\t<\/p>\n

    \t\t<\/p>\n

    \t\t\t\t\"Annons\"<\/p>\n

    \t\t<\/a><\/p>\n

    Vi st\u00e5r fast vid v\u00e5r uppmaning till Socialstyrelsen att vidareutveckla en biopsykosocial syn p\u00e5 l\u00e5ngvariga komplexa tillst\u00e5nd, inklusive kroniskt tr\u00f6tthetssyndrom och postcovid, och att Socialstyrelsen beaktar erfarenheterna fr\u00e5n kliniker och forskare inom funktionella tillst\u00e5nd samt fr\u00e5n patienter som tillfrisknat [9].<\/p>\n

    Potentiella bindningar eller j\u00e4vsf\u00f6rh\u00e5llanden: Inga uppgivna.<\/p>\n

    \t\t\t\t\tL\u00e4s mer\n\t\t\t<\/p>\n

    \t\t\t\t\t\t\t\t\t\tReferenser<\/p>\n

      \n
    1. Helmfrid S, Heiling K, Bergquist J, et al. ME\/CFS och postcovid b\u00f6r inte klassas som funktionella tillst\u00e5nd<\/a>. L\u00e4kartidningen. 14 nov 2025.<\/li>\n
    2. Lindfors O, Josefsson A, Sj\u00f6str\u00f6m C. H\u00f6g tid modernisera v\u00e5rden vid funktionella tillst\u00e5nd<\/a>. L\u00e4kartidningen. 25 sep 2025.<\/li>\n
    3. S\u00e4rnholm J, Axelsson E, Sk\u00falad\u00f3ttir H, et al. The role of cardiac-related fear, hypervigilance, and avoidance behavior in exposure-based cognitive behavioral therapy for atrial fibrillation: a mediation analysis based on a randomized controlled trial. J Consult Clin Psychol. 2025;93(8):527-39.\u00a0<\/li>\n
    4. Johnsson A, Lj\u00f3tsson B, Liliequist BE, et al. Cognitive behavioural therapy targeting cardiac anxiety post-myocardial infarction: results from two sequential pilot studies. Eur Heart J Open. 2025;5(2):oeaf020.\u00a0<\/li>\n
    5. Ingman T, Smakowski A, Goldsmith K, et al. A systematic literature review of randomized controlled trials evaluating prognosis following treatment for adults with chronic fatigue syndrome. Psychol Med. 2022;52(14):2917-29.\u00a0<\/li>\n
    6. Sharpe M, Chalder T, White PD. Evidence-based care for people with chronic fatigue syndrome and myalgic encephalomyelitis. J Gen Intern Med. 2022;37(2):449-52.\u00a0<\/li>\n
    7. Funktionelle lidelser. Anbefalinger til udredning, behandling, rehabilitering og afstigmatisering<\/a>. K\u00f6penhamn: Sundhedsstyrelsen; 2018.<\/li>\n
    8. Recovery Norge. https:\/\/www.recoverynorway.org<\/a>\u00a0<\/li>\n
    9. Oslo Chronic Fatigue Consortium; Alme TN, Andreasson A, Asprusten TT, et al. Chronic fatigue syndromes: real illnesses that people can recover from. Scand J Prim Health Care. 2023;41(4):372-6.\u00a0<\/li>\n<\/ol>\n

      \t\t\t\t\tL\u00e4s mer\n\t\t\t<\/p>\n