{"id":98758,"date":"2025-12-06T16:55:11","date_gmt":"2025-12-06T16:55:11","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/98758\/"},"modified":"2025-12-06T16:55:11","modified_gmt":"2025-12-06T16:55:11","slug":"jag-ar-sjuk-darfor-minns-jag-dig-inte","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/98758\/","title":{"rendered":"Jag \u00e4r sjuk, d\u00e4rf\u00f6r minns jag dig inte"},"content":{"rendered":"

ESS\u00c4. <\/strong>Fr\u00e5n v\u00e5rt hus, k\u00f6r till v\u00e4nster, tv\u00e5hundra meter, f\u00f6rsta till h\u00f6ger, rakt fram trehundra meter, skylt till v\u00e4nster: \u00e5tervinningscentral.<\/p>\n

V\u00e4nster. H\u00f6ger. Rakt fram. P\u00e5 v\u00e4gen hem k\u00f6r jag vilse.<\/p>\n

F\u00f6r ett tag sedan var jag i Gamla stan, kulturmingel d\u00e4r Aftonbladet hade sin f\u00f6rsta redaktion. Jag gick f\u00f6r att k\u00e4nna om den tjurskallige Lars Johan Hiertas<\/strong> ande dr\u00f6jde sig kvar.<\/p>\n

Efter trekvart (sex snittar och fyra glas prosecco) gick jag d\u00e4rifr\u00e5n. P\u00e5 trottoaren stod n\u00e5gra bekanta och r\u00f6kte och en kvinna jag inte k\u00e4nde igen.<\/p>\n

\u201dJag intervjuade dig f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sen\u201d, sade hon.<\/p>\n

\u201dHoppas jag hade bra svar\u201d, sade jag.<\/p>\n

\u201dMinns du inte?\u201d<\/p>\n

\u201dNej, tyv\u00e4rr, men\u2026\u201d<\/p>\n

\u201dJaha, det var ju kul att jag gjorde intryck.\u201d<\/p>\n

Sedan avbr\u00f6ts vi och jag letade mig mot Slussen.<\/p>\n

I mitt fall \u00e4r varken det ena eller andra sant.<\/p><\/blockquote>\n

Jag hamnar i s\u00e5dana situationer. N\u00e5gon fyllde femtio och firade med mottagning i gamla riksdagshuset. En man stegade fram: \u201dTack f\u00f6r senast.\u201d Jag k\u00e4nde inte igen honom och svarade med sv\u00e4vande otydligheter.<\/p>\n

N\u00e4r han g\u00e5tt v\u00e4nde jag mig till Johan Hakelius<\/strong>, som jag \u00e4nnu inte gl\u00f6mt.<\/p>\n

\u201dVem var det?\u201d<\/p>\n

\u201dNi \u00e5t middag f\u00f6rra veckan.\u201d<\/p>\n

H\u00e4romsistens fick min dotter bes\u00f6k fr\u00e5n Texas.<\/p>\n

\u201dF\u00f6rsta g\u00e5ngen i Europa?\u201d sade jag.<\/p>\n

Min dotter skrattade tillgjort, viskade sedan, \u201dPappa, hon bodde hos oss en vecka i fjol.\u201d<\/p>\n

\"\"\/<\/p>\n

Countryartisten Merle Haggard.<\/p>\n

Foto: SAM EMERSON \/ POLARIS POLARIS IMAGES<\/p>\n

\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm\"\"\/<\/p>\n

Boken \u201dWill you please be quiet, please\u201d av Raymond Carver.<\/p>\n

\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n

Nyligen n\u00e4mnde min fru ett bes\u00f6k fyra m\u00e5nader tidigare, d\u00e5 tv\u00e5 av hennes systrar kommit fr\u00e5n Kalifornien. Jag mindes inte att de varit i Sverige, inte att de bott i v\u00e5rt hus.<\/p>\n

Ingen vill gl\u00f6mmas. Att inte bli ih\u00e5gkommen visar egen blekhet eller den andres arrogans, men i mitt fall \u00e4r varken det ena eller andra sant.<\/p>\n

Till saken:<\/p>\n

\u00c5r 2006 k\u00f6rde vi runt i USA, jag, Marie<\/strong> och ungarna. P\u00e5 en n\u00e4stan \u00f6de camping i South Dakota parkerade vi husbilen intill en \u00e4ldre man och dennes son. Gubben hade varit studiomusiker i Nashville hela livet, sonen spelade lap steel i ett band. P\u00e5 kv\u00e4llen satt vi runt en l\u00e4gereld, de spelade gitarr och bl\u00e5ste munspel. Jag l\u00e5nade gitarren och de roades av att en svensk kunde Merle Haggard<\/strong> och Hank Williams.<\/strong> Vi delade tv\u00e5 flaskor bourbon och n\u00e4r vi br\u00f6t upp efter midnatt var jag p\u00e5 lyset.<\/p>\n

Annons<\/p>\n

N\u00e4sta dag l\u00e5g jag och l\u00e4ste (Raymond Carver,<\/strong> \u201dWill you please be quiet, please\u201d), d\u00e5 bokst\u00e4verna slutade fungera, blev meningsl\u00f6st klotter, svart p\u00e5 vitt, streck, diagonaler och b\u00e5gar.<\/p>\n

Jag reste mig: \u201dMarie, n\u00e5got \u00e4r fel.\u201d<\/p>\n

Sedan b\u00f6rjade v\u00e4gglamporna rusa f\u00f6rbi som f\u00f6nstren p\u00e5 ett t\u00e5g i natten.<\/p>\n

Jag vaknade med tv\u00e5 ambulanssk\u00f6tare lutade \u00f6ver mig, bakom dem st\u00e5r min dotter och gr\u00e5ter. Jag s\u00e4ger, \u201dVarf\u00f6r gr\u00e5ter Grace<\/strong>?\u201d<\/p>\n

P\u00e5 sjukhuset i Rapid City visade magnetr\u00f6ntgen och EEG att jag f\u00e5tt ett grand mal-anfall, den sv\u00e5raste formen av epileptiskt anfall. L\u00e4karen gav mig medicin och f\u00f6reskrifter: k\u00f6r inte bil, bada inte utan uppsikt, motionera f\u00f6rsiktigt, drick inte mer \u00e4n ett glas vin, undvik stress.<\/p>\n

Tv\u00e5 mexikanska tr\u00e4dg\u00e5rdsarbetare hade hittat mig p\u00e5 en gr\u00e4smatta.<\/p><\/blockquote>\n

Tv\u00e5 \u00e5r senare, nu bodde vi i Texas, jag var ute och joggade. Den g\u00e5ngen vaknade jag i en sjuksal. N\u00e4r man bad om mitt namn hade jag inget svar. Efter ett tag kom Marie in i rummet, d\u00e5 blev jag lugn och visste att allt skulle bli bra. Jag t\u00e4nkte hennes namn, \u201dMarie\u201d, och sade sedan \u201dRoland\u201d till sjuksk\u00f6terskan. P\u00e5 det hela taget var jag tillbaka.<\/p>\n

Marie hade kommit hem till ett tomt hus n\u00e4r jag borde ha varit hemma. Efter ett par timmar b\u00f6rjade hon ringa sjukhus och lokala barer tills en sjuksk\u00f6terska svarade att, jo, vi har en medel\u00e5lders, vit man h\u00e4r, han kom in med ambulans strax efter lunch.<\/p>\n

Tv\u00e5 mexikanska tr\u00e4dg\u00e5rdsarbetare hade hittat mig p\u00e5 en gr\u00e4smatta.<\/p>\n

Ytterligare ett \u00e5r senare satt jag p\u00e5 s\u00e4ngen och kunde pl\u00f6tsligt inte prata. Tankarna var klara, men n\u00e4r jag skulle formulera dem var tungan limmad vid gommen. Snart \u00f6vergick det i ett grand mal-anfall. I ambulansen fick jag ytterligare tre anfall. Jag var ganska n\u00e4ra att stryka med den g\u00e5ngen.<\/p>\n

De gav mig starkare mediciner. I sjutton \u00e5r har jag sprungit, druckit och stressat utan anfall. Fortfarande \u00e4ter jag dubbla droger morgon och kv\u00e4ll. De p\u00e5verkar minnet, fokus, lokalsinne, koncentration.<\/p>\n

\"\"\/<\/p>\n

Roland Poirier Martinsson f\u00f6rdes med ambulans till sjukhus efter att ha hittats p\u00e5 en gr\u00e4smatta av tv\u00e5 tr\u00e4dg\u00e5rdsarbetare.<\/p>\n

Foto: ADAM WRAFTER \/ BILDBYR\u00c5N<\/p>\n

\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n

\u00c5r 2014 hade jag symptom som tydde p\u00e5 diskbr\u00e5ck. Marie ordnade en magnetr\u00f6ntgen som bekr\u00e4ftade diskbr\u00e5cket. Samtidigt hittade man tum\u00f6rer i sk\u00f6ldk\u00f6rteln. Vi bodde tre timmar fr\u00e5n Houston med v\u00e4rldens b\u00e4sta cancersjukhus, MD Anderson, d\u00e4r opererades jag i nio timmar och genomgick en fem veckor l\u00e5ng, brutal str\u00e5lningsbehandling. Huden s\u00e5g ut som om n\u00e5gon attackerat mig med eldkastare. Tum\u00f6rerna var borta, dock fritt flytande cancerceller i lymfv\u00e4tskan. Jag gick p\u00e5 kontroller var sj\u00e4tte m\u00e5nad. F\u00f6r fyra \u00e5r sedan uppt\u00e4cktes s\u00e5 flera sm\u00e5 tum\u00f6rer och en ganska stor, som opererades bort. Det l\u00e4t som sista ronden, men jag \u00e4ter en sorts cellgift och inget har f\u00f6r\u00e4ndrats. Biverkningarna \u00e4r en l\u00e5ngsammare hj\u00e4rna (men lika skarp), tr\u00f6tt medvetande, sv\u00e5rt att rikta fokus, sv\u00e5rt att p\u00e5 kort tid flytta det som finns i medvetandet till papperet, men texter som betyder n\u00e5got har jag fortfarande som helheter i huvudet, som m\u00e5lningar, som n\u00e4r man r\u00f6r sig i bekanta kvarter eller minns en s\u00e4rskild tid i livet. Geh\u00f6ret f\u00f6r textens rytm och melodi har f\u00f6rblivit. Jag trummar takten med fingrarna och h\u00f6r falska toner.<\/p>\n

Annons<\/p>\n

Sedan operationen har jag ont i h\u00f6ften och ryggen, sm\u00e4rtan ger inte med sig, s\u00e5 nu \u00e4ter jag knarkklassad sm\u00e4rtmedicin, bromsmedicin som ger chemo brain, tv\u00e5 mediciner mot epilepsin, s\u00f6mntabletter och har f\u00f6rmodligen en skada i hj\u00e4rnan. Jag har ersatt Stesolid med l\u00e5nga, dagliga skogspromenader med Blues, vi g\u00e5r fria utan koppel.<\/p>\n

N\u00e4r jag inte tramsar skriver jag b\u00e4ttre \u00e4n f\u00f6rr, friare, v\u00e5ghalsigare.<\/p><\/blockquote>\n

Inget av detta st\u00f6r mig s\u00e4rskilt mycket. Jag tar det som en man. Moment\u00e4r frustration n\u00e4r texten br\u00e5dskar, f\u00f6rr var jag verkligen otroligt snabb. En av mina b\u00f6cker, \u201dKungen och baronerna\u201d, skrev jag p\u00e5 tre dygn. Den \u00e4r kort och utg\u00e5r fr\u00e5n ett historiskt skeende jag k\u00e4nner v\u00e4l, men det \u00e4r \u00e4nd\u00e5 en s\u00e4llsynt prestation.<\/p>\n

Det s\u00e4gs att Jack Kerouac<\/strong> skrev \u201dDe underjordiska\u201d p\u00e5 tre dygn.<\/p>\n

N\u00e4r jag inte tramsar skriver jag b\u00e4ttre \u00e4n f\u00f6rr, friare, v\u00e5ghalsigare. Jag l\u00e4ser inte s\u00e4mre. I givna stunder kan jag fortfarande vara en socialt fungerande person. Jag skiljer den gl\u00e4ttiga bofinken fr\u00e5n den vemodiga l\u00f6vs\u00e5ngaren, s\u00e5dant sitter djupt.<\/p>\n

Men ibland t\u00e4nker jag p\u00e5 en man jag skrev fram f\u00f6r m\u00e5nga \u00e5r sedan. Han vaknade p\u00e5 morgonen, plockade upp morgontidningen fr\u00e5n hallgolvet, satte p\u00e5 kaffet, vaknade sedan p\u00e5 nytt i sin s\u00e4ng. Morgonrutinen, han hade dr\u00f6mt den. S\u00e5 steg han upp, inte p\u00e5 nytt, det var ju f\u00f6rsta g\u00e5ngen. Han h\u00e4mtade tidningen, satte p\u00e5 kaffet. Just som han skulle sl\u00e5 sig ner vid k\u00f6ksbordet vaknade han \u00e5ter i sin s\u00e4ng. Han hade dr\u00f6mt sin dr\u00f6m, gick f\u00f6r tredje g\u00e5ngen att plocka upp tidningen, fortfarande f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen. Nu drack han ur kaffet, l\u00e4ste tidningen, gjorde sig redo f\u00f6r dagen, men hans verklighet var op\u00e5litlig. Hade han vaknat p\u00e5 riktigt?<\/p>\n

Vilken upplevelse hade jag f\u00f6rra veckan? Vilken bank r\u00e5nade jag? Vem gav jag ett viktigt l\u00f6fte?<\/p>\n

Nu skrivs n\u00e4sta bok och d\u00e5 och d\u00e5 en kulturartikel, men bara om de kommer till mig utan f\u00f6rvarning. Jag s\u00f6ker inte dem. D\u00e4rf\u00f6r har vi ont om pengar. D\u00e4rf\u00f6r h\u00e4lsar jag inte n\u00e4r vi m\u00f6ts p\u00e5 gatan. Det \u00e4r inte din blekhet eller min arrogans. Det \u00e4r livet. Gud \u00e4r god. Allt \u00e4r bra och p\u00e5 s\u00e4tt och vis ganska komiskt.<\/p>\n

Av Roland Poirier Martinsson\u00a0<\/strong><\/p>\n

Roland Poirier Martinsson \u00e4r f\u00f6rfattare och doktor i filosofi.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"ESS\u00c4. Fr\u00e5n v\u00e5rt hus, k\u00f6r till v\u00e4nster, tv\u00e5hundra meter, f\u00f6rsta till h\u00f6ger, rakt fram trehundra meter, skylt till…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":98759,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[67],"tags":[104,3755,34,31,33,32,30,688,105],"class_list":{"0":"post-98758","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-underhallning","8":"tag-entertainment","9":"tag-organization-expressen-kultur","10":"tag-se","11":"tag-svenska","12":"tag-sverige","13":"tag-sweden","14":"tag-swedish","15":"tag-topic-halsa-sjukvard","16":"tag-underhallning"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115673676100934475","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/98758","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=98758"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/98758\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/98759"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=98758"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=98758"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=98758"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}