Det som händer i magen stannar inte där. Forskning visar allt tydligare att tarmen och hjärnan står i ständig kontakt – och att samspelet kan påverka både psykisk hälsa och magbesvär.
Nu undersöker forskare hur psykologiska behandlingar och tarmbakterier kan spela en avgörande roll, skriver Forskning.se.
MISSA INTE: Professorn om USA:s kritiserade kostråd: “Klart bättre än de svenska”. News55
I mag–tarmkanalen finns ett eget nervsystem, det enteriska nervsystemet, ofta kallat bukhjärnan. Med omkring 168 miljoner nervceller fungerar det både i samspel med hjärnan och helt på egen hand.
”För att kunna svälja behövs input från hjärnan. För att gå på toa behövs input från nedre delen av ryggmärgen”, säger Ulrika Marklund, docent vid Karolinska Institutet, till Forskning.se.
Sjukdom uppstår när kommunikationen rubbas
”Stoppar man in en pellet i ena delen så kommer den ut i andra delen”, säger Ulrika Marklund om experiment där tarmrörelser fortsätter även utanför kroppen.
Kommunikationen sker via den så kallade tarm–hjärnaxeln, där signaler färdas genom nerver, blodbanor och kemiska budbärare. Att systemet är självständigt visas bland annat i djurförsök.
Tarmfloran producerar ämnen som kan nå hjärnan via blodet och därmed påverka både beteende och psykisk hälsa. (Foto: Canva)
När kommunikationen rubbas kan sjukdom uppstå. Vid exempelvis IBS tros nervbanor börja signalera smärta trots att ingen fysisk skada finns. Oro och stress kan förvärra symtomen.
”Om du börjar bete dig som att din mage är ett hot får du fler symtom”, säger Brjánn Ljótsson, professor i klinisk psykologi vid Karolinska Institutet.