Den verkliga skillnaden
Samtidigt kan sättet maten bearbetas på spela roll för hur kroppen tar upp näring.
Till exempel kan upphettning, enligt Susanne Bryngelsson, bryta ner vissa vitaminer, och kokning kan göra att mineraler försvinner i kokvattnet. Processning kan också förändra strukturen i maten, vilket påverkar hur snabbt kroppen tar upp kolhydrater eller andra näringsämnen.
Ett exempel är skillnaden mellan vitt bröd och pasta. De kan innehålla liknande ingredienser, men pasta ger ofta ett lägre blodsockersvar. Det beror på strukturer som bildas under tillverkningen av pasta.
Ett annat exempel, som hon tar upp, är morötter. Kroppen kan ta upp mer betakaroten från rivna eller kokta morötter än från hela råa.
MISSA INTE: Polisens nya superradar i bruk – kan mäta mötande bilars fart
Även hur vi äter spelar roll
Ny forskning visar också att själva sättet vi äter på kan påverka hur mycket vi får i oss.
I ett forskningsprojekt studerades hur matens textur påverkar hur snabbt människor äter. När deltagarna åt mat som gjorde att de åt långsammare fick de i sig i genomsnitt cirka 370 kilokalorier mindre per dag.
Resultaten tyder på att faktorer som textur och ätbeteende kan vara viktiga för hur mycket energi vi får i oss, skriver Susanne Bryngelsson.
Vill göra debatten mer nyanserad
För att göra diskussionen mer tydlig har forskare inom organisationen International Union of Food Science and Technology tagit fram en ny modell för livsmedelsklassificering. Den ska bättre skilja mellan hur mat är sammansatt och hur den tillverkas.
Målet är att framtida diskussioner om mat och hälsa i högre grad ska bygga på vetenskapliga fakta och mer nyanserade sätt att beskriva livsmedel, skriver Susanne Bryngelsson i sin analys.
MER OM HÄLSA:
Forskare: Kollagen stoppar inte rynkor
Bukfetma – dietistens 7 råd mot ”kortisolmage”
Hjärnans olika åldrar: Då lämnar du “den stabila perioden”
Läs mer från News55 – vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:Prenumerera