Kortversion
- Utbrändhet är ett större folkhälsoproblem och påverkar inte bara psykiskt utan också fysiskt.
- Hjärnforskaren Hedvig Söderlund förklarar hur långvarig stress skadar frontalloberna och påverkar känsloreglering.
- Vanliga symptom inkluderar sömnstörningar, hjärtklappning, yrsel och emotionell instabilitet.
- Återhämtning kräver tid, vila och att man sätter gränser för att hjärnan ska kunna läka och återfå sin funktion.
- I Finland ökar sjukskrivningar för psykiska problem, särskilt utbrändhet och depression, enligt FPA:s statistik.
Sammanfattningen är gjord med stöd av AI och har granskats av en journalist.
Det sker tydliga förändringar i hjärnan när vi går i väggen. Det berättar hjärnforskaren Hedvig Söderlund som själv har erfarenhet av utbrändhet. Hon är också författare och docent i psykologi.
Här delar hon med sig av sina insikter i hjärnans förändringar och vad som krävs för att återhämta sig.
Drabbar dem som tar ansvar
Det är ofta de mest ambitiösa och ansvarstagande som drabbas.
– Många som går in i väggen är personer som sätter andra före sig själva och tycker att andra ska ha det bra, att andra är viktigare, berättar Hedvig Söderlund.
Hon beskriver i sin bok Utbrändhet: Vetskapen bakom och vägen tillbaka hur hon själv pressade sig genom år av hög arbetsbelastning och ansvar, både på jobbet och hemma, tills kroppen till slut sa ifrån.
I videon berättar hon vad som oftast händer i hjärnan när man blir utbränd.
Video: Jyrki Häyrinen/Yle
En direkt följd av utbrändhet där frontalloberna belastas är att det blir svårare att reglera känslolivet.
– Frontallobernas förmåga att reglera amygdala, som styr känslor, försvagas. Det gör att många som blir utbrända är väldigt känslosamma. Känslorna ligger precis under ytan. Man kan bli väldigt ledsen, arg och irriterad, väldigt lätt, säger Söderlund.
Forskning visar att långvarig stress lämnar spår i hjärnan.
Dessutom kan förmågan till empati tillfälligt minska.
– Många som går in i väggen upplever att de blir mer cyniska. De orkar inte visa lika mycket empati och omtanke, säger Söderlund.
Man har vid hjärnundersökning kunnat se att området som kallas insula i hjärnan också blivit något tunnare när man är utbränd.
Vid stress syns det tydligt att hjärnbarken blir tunnare berättar Söderlund i videon:
Video: Jyrki Häyrinen/Yle
– Utmattningssyndrom beskrivs ju som psykisk ohälsa, men jag tycker att den klassifikationen är fel. Det börjar som psykiskt, men blir oerhört fysiskt, påpekar Söderlund.
Hon tillägger att hjärtklappning, yrsel, värk, magproblem, sömnproblem, extrem huvudvärk, feber, influensasymtom är tydliga signaler på stress i för stora mängder, utan tillräcklig återhämtning.
– Det blir som ett gift för kroppen och hjärnan, säger hon.
Vanliga symptom vid långvarig stress som du ska ta på allvar
- Sömnstörningar: Det kan handla om svårigheter att somna, eller att man vaknar tidigt på morgonen, ofta under den så kallade ”vargtimmen”.
- Hjärtklappning och oro:
Många upplever hjärtklappning och ökad oro, särskilt på kvällen när kroppen egentligen ska varva ner och förbereda sig för sömn. - Yrsel och fysisk påverkan:
Yrsel är ett vanligt symtom, där det kan kännas som att det snurrar i huvudet eller att balansen rubbas, ibland så kraftigt att det känns som att man ska ramla omkull. - Överkänslighet:
Utbrändhet kan också leda till ökad känslighet för intryck, såsom starkt ljus, synintryck och ljud. Många får en överdriven hörsel- och ljuskänslighet. - Emotionell labilitet:
Känslomässig instabilitet är vanligt, vilket kan visa sig genom att man blir mer känslosam eller reagerar starkare än vanligt, till exempel genom att lätt bli ledsen, arg eller irriterad. - Infektionskänslighet och feberliknande symtom:
Personer som är utbrända blir ofta mer känsliga för infektioner. Det är också vanligt att uppleva feberliknande symtom, så kallad psykogen feber, det vill säga feberliknande symtom trots att man inte har någon fysisk infektion.
”Jag började gråta hejdlöst”
Många ignorerar länge varningssignalerna, men till slut kan kroppen och hjärnan säga ifrån på dramatiska sätt.
Hedvig Söderlund hade själv många fysiska symptom på att allt inte stod rätt till en längre tid innan hon kollapsade.
– Till sist brukar det faktiskt bli så att lyssnar man inte på kroppen och inte tar de här symptomen på allvar, då säger kroppen och hjärnan till sist stopp.
Kroppen drar i nödbromsen. Det brukar vara en dramatisk händelse.
Hedvig Söderlund minns tydligt sitt eget insjuknande:
– Jag kommer upp på gatan på Kungsholmen i Stockholm. Min kusin ringer och frågar hur läget är? Och jag bara börjar storgråta, mitt ute på gatan. Och det var liksom inga små snyftningar, utan det var full on.
Hon tänkte ändå att hon inte kunde eller inte fick sjukskriva sig.
Vägen tillbaka kräver tid och förändring
Återhämtning från utbrändhet är sällan snabb. Ofta tar det år snarare än månader.
– Det tog flera år, vilket också är vanligt, berättar Söderlund om sin egen återhämtning.
Hedvig Söderlunds tips för tillfrisknande
1. Ta signalerna på allvar:
Det är viktigt att lyssna på kroppens signaler, eftersom de är tecken på att något inte står rätt till.
2. Vila och återhämtning:
Under perioder av stress eller utmattning är vila och återhämtning avgörande. När kroppen tillåts vila kan den trötthet som byggts upp komma fram och börja läka.
3. Sätt gränser och prioritera dig själv:
Att dra gränser och våga säga nej är viktigt för att undvika överbelastning. Det är inte nödvändigt att alltid ta på sig ansvaret för allt och alla – ibland behöver man prioritera sitt eget välmående.
4. Närvaro och andningsövningar:
Stresshantering kan underlättas med tekniker som ökar närvaron. Andningsövningar och mindfulness är också effektiva för att bryta stressmönster och hjälpa till att fokusera på nuet.
5. Naturen och rörelse:
Att vistas i naturen och röra på sig har en dokumenterat positiv effekt på stressnivåer och återhämtning.
6. Se över livssituationen:
Det är viktigt att reflektera över sin livssituation. Finns det faktorer exempelvis på arbetsplatsen eller hemma, som kan förändras för att minska stressen.
7. Sömnen:
Att prioritera sömnen är centralt för både återhämtning och välmående, eftersom god sömn har stor betydelse för hur vi mår fysiskt och psykiskt.
Att vistas i naturen kan få en att må bättre berättar Hedvig Söderlund i videon:
Video: Jyrki Häyrinen/YleHjärnan kan återhämta sig!
Det viktigaste och hoppfullaste budskapet är att hjärnan kan läka.
– Det korta svaret är ja. Hurra, hjärnan kan faktiskt återhämta sig och hjärnan kan växa. Vi får nya nervceller hela tiden. Det som gynnar det är att vara här och nu, mindfulness, låta hjärnan få vila på dagtid och att den inte ska behöva älta saker eller vara utsatt för massa stress.
Forskning visar att förändringarna i hjärnan efter långvarig stress och utmattning kan gå tillbaka när stressen minskar och återhämtningen får ta plats
Ta dina symptom på allvar, säger Söderlund.
– Du måste vara din bästa vän. En klyscha, men det är sant. Och ta dina tidiga symtom på allvar.
Lyssna på din kropp och ta dina symtom på allvar:
Video: Jyrki Häyrinen/Yle
Utbrändhet och psykisk ohälsa i siffror
- I Finland används främst diagnoserna depression och andra psykiska störningar i sjukskrivningsstatistiken. Diagnosen ”utbrändhet” (burnout) används generellt inte som primär orsak till sjukskrivning, men utmattningssyndrom och stressrelaterade tillstånd ingår i gruppen psykiska störningar.
- Sjukskrivningar för depression och utmattning har ökat kraftigt sedan 2017.
- Bland kvinnor i arbetslivet är psykisk ohälsa nu den vanligaste orsaken till långa sjukskrivningar.
- Under 2023 beviljades totalt cirka 63 000 nya sjukdagpenningsperioder för psykiska sjukdomar.
- År 2023 fick över 100 000 personer sjukdagpenning på grund av psykiska sjukdomar och syndrom.
- Den vanligaste orsaken till att sjukdagpenningsdagar ersattes var också psykiska sjukdomar och syndrom
Källa: Folkpensionsanstalten FPA
Har du något tips för att minska på stress i vardagen? Berätta gärna i kommentarerna!